Konjunktur Sveriges BNP väntas öka med 1,9 procent i år och 1,1 procent nästa år. Det sade finansminister Mikael Damberg vid en pressträff på onsdagen.

Finansministern konstaterar att en hög inflation och stigande räntor väntas leda till att tillväxten i den svenska ekonomin sjunker från andra halvåret i år. Arbetsmarknaden är fortsatt stark, men arbetslösheten planar ut nästa år.

Rysslands invasion av Ukraina har pressat upp priserna på energi och livsmedel runtom i världen och i Sverige. Hög inflation och stigande räntor väntas dämpa tillväxten under kommande år, säger Mikael Damberg.

Han påpekar samtidigt att osäkerheten i prognosen är stor. Rysslands invasion av Ukraina skapar osäkerhet kring tillgång och prisutveckling för viktiga råvaror. Till exempel kan minskade leveranser av gas till Europa påverka svensk ekonomi ytterligare. Hur centralbankerna runt om i världen kommer att agera för att dämpa inflationen är också osäkert, särskilt om en hög inflation består.

”Det är ett osäkert ekonomiskt läge, och vi kan vänta oss tuffare tider framöver. De höga priserna, inte minst på energi och livsmedel som drivs på av Rysslands krig, påverkar framför allt de som redan innan hade det ekonomiskt svårt. Därför är det viktigt att finanspolitiken stöttar hushåll med svag ekonomi”, säger finansministern.

Arbetslösheten väntas sjunka från 7,5 procent i år till 7,4 procent nästa år. I april spåddes 7,6 respektive 7,0 procent.

KPIF-inflationen väntas bli 6,1 procent i år för att därefter sjunka till 2,9 procent 2023 och 2,0 procent 2024

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 0,2 procent av BNP i år men överskott på 0,8 procent nästa år, och även överskott därefter. Överskotten bidrar till en lägre skuld i offentlig sektor. I förhållande till BNP sjunker offentliga sektorns skuld från 32,8 procent i år till 29,7 procent 2023 och 27,5 procent 2024.