Budget Regeringen föreslår åtgärder för att klimatomställningen ska gå snabbare, fler ska komma i arbete, välfärden ska stärkas och för att Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Sammantaget handlar det om reformer för cirka 74 miljarder kronor i den budget som presenterades på måndagsmorgonen. 

Sveriges BNP väntas öka med 4,4 procent i år och öka med 3,5 procent nästa år. Det skriver regeringen i höstbudgeten på måndagen. Det är i linje med den prognos som presenterades i augusti.

”Vi lägger nu en budget med offensiva reformer för klimatet, jobben, välfärden och brottsbekämpningen. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin och bygga samhället starkare och mer hållbart”, säger finansminister Magdalena Andersson i en kommentar.

Arbetslösheten väntas sjunka från 8,8 procent i år till 7,7 procent nästa år och 7,0 procent 2023.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 1,8 procent i år och underskott på 0,7 procent nästa år, för att sedan vända till ett överskott på 0,4 procent 2023.

Skuldnivån (som andel av BNP) väntas sjunka från 37,8 procent i år till 32,9 procent år 2023.

Bland de större satsningarna finns insatser för skogen, elektrifiering av transportsektorn, matchningstjänster, sänkt skatt med tyngdpunkt mot låg- och medelinkomsttagare, förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter, utbildningsplatser, höjt tak i sjukförsäkringen, familjeveckan och ökade bidrag till kommunerna. Det handlar också om kostnader för fortsatt hantering av pandemin, uppskjuten vård på grund av pandemin och personalsatsning i hälso- och sjukvården.

Regeringens plan är att återföra det strukturella sparandet till överskottsmålets nivå 2023.

Det framgår av höstbudgeten.

”Den aktuella prognosen visar på ett sparande över den målsatta nivån 2023. Prognoser över ekonomins utveckling är dock osäkra och pandemin medför att prognosen i denna budgetproposition är mer osäker än vanligt. Finanspolitiken kan alltså framöver behöva anpassas till ett konjunkturläge som avviker från det som prognostiseras i denna proposition”, skriver regeringen.

Enligt regeringen är det nu en ”tydlig avvikelse” från överskottsmålen, men den är motiverad av pandemin och av stabiliseringspolitiska skäl.

Regeringen skriver vidare att det är viktigt att inte dra tillbaka stimulanserna för snabbt med tanke på den djupa lågkonjunkturen som följt av pandemin, något som även internationella bedömare lyfter fram.

I budgeten föreslår regeringen ett utgiftstak på 1.595 miljarder kronor för 2024.

Budgeteringsmarginalen för 2022 uppgår till 160 miljarder kronor och för 2023 till 84 miljarder kronor.