RÄNTOR/VALUTOR: RÄNTENEDÅNG AVSLUTAR STÖKIG VECKA

2023-03-17 16:29:16

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg inledningsvis men sjönk sedan tillbaka kontinuerligt under förnyad bankturbulens på fredagen. Dollarn återhämtade sig mot euron, börserna sjönk, guldet steg och oljan gick sidledes efter veckans nedgång.

Den tvååriga tyska statsobligationen handlades vid svensk stängning på 2,39 procent, 9 punkter ned från torsdag samma tid. USA-räntorna sjönk också tillbaka med tvååringen 6 punkter ned till 3,96 procent.

Trots en mycket volatil vecka är nettoförändringarna i räntorna ändå relativt små. Dollarn har stärkts mot euron men tappat mot yenen, och dollarindex är sammantaget upp till cirka 104-nivån.

Bankturbulensen fortsätter att dominera nyhetsflödet och på torsdagen var det en rad storbanker i USA som gav ett likviditetsstöd till krisande First Republic Bank, vilket sågs som lugnande. Bankfrossan fick dock ny näring på fredagen.

Hur den komplicerade ekvationen fortsatt behov höja räntan under kraftigt ökad finansiell oro ska lösas fick i alla fall av ECB svaret – vi gör som vi sade vi skulle göra.

ECB höjde 50 punkter men guidningen bortom detta möte har blivit mycket vagare. De har nu en "reaktionsfunktion" utifrån inflationsutsikterna, dynamiken för den underliggande inflationen samt hur effektiv transmissionsmekanismen är.

"Det blir ju naturligtvis helt omöjligt att översätta ett sådant 'snömos' till någon vettig prognos för hur många räntehöjningar som kvarstår och det ger ECB stora frihetsgrader", skrev SEB i en kommentar, som ser en klar nedåtrisk för deras räntetopp på 4 procent i sommar.

ECB-rådsledamoten Madis Müller bekräftade uppgifter om att ingripandet från Schweiz centralbank med likviditetsstöd till Credit Suisse hade underlättat beslutet att våga höja räntan som planerat på torsdagen. Han framhöll samtidigt att ECB-prognoserna, som gjordes innan bankoron och där inflationen 2025 ligger på 2,1 procent, antar fler räntehöjningar.

ECB-rådsledamöterna Peter Kazimir och Gediminas Simkus sade på fredagen att de behöver fortsätta höja då de inte nått räntetoppen ännu, om än att utsikterna för majmötet är oklara.

Noteras kan att trion ses ligga i den mer hökaktiga delen av ECB-rådet. ECB-chefen talade på torsdagen om att 3-4 ledamöter hade kunnat tänka sig att avvakta.

Goldman Sachs och Morgan Stanley tror nu att ECB höjer med 25 punkter i maj.

Definitiva KPI för euroområdet i februari kom in i linje med det preliminära utfallet, där huvudsiffran sjönk från 8,6 till 8,5 procent, men kärninflationen steg från 5,3 till 5,6 procent. Varuinflationen ökade till 6,8 procent och tjänsteinflationen till 4,8 procent.

Oxford Economics noterade att utfallet ger stöd till ECB-beslutet att fortsätta strama åt trots den pågående turbulensen på finansmarknaderna.

"Även om vi inte tror att rådet till fullo bortser från frågan om de högre räntornas inverkan på den finansiella stabiliteten så är det mer troligt att de använder likviditetsåtgärder för att hantera dessa risker. Vi tror därför inte på någon betydande vändning innan det finns klara tecken på att kärninflationen avtar", skrev de i en kommentar.

ECB-beskedet togs emot lite som en hint om att Federal Reserve kan komma att höja räntan med 25 punkter vid nästa veckas möte. Enligt CME Fedwatch prisar nu in en sannolikhet på 70 procent att så blir fallet. En Reuters-enkät visar att 76 av 82 bedömare tror att Fed höjer med 25 punkter, medan fem ser en paus och en (Nomura) ser en sänkning. 56 av 64 ser en höjning av styrräntan till 5,00-5,25 procent under andra kvartalet.

Wells Fargo tillhör de som tror Fed gör en paus.

"Den senaste tidens data har varit solida, vilket i sig skulle tala för en 25-punktershöjning vid marsmötet. Men med det sagt tror vi att FOMC kommer att göra en paus nästa vecka på grund av osäkerheten som bankkrisen har inneburit för de ekonomiska utsikterna. Under förutsättning att stressen förblir återhållen, så tror vi FOMC återgår till räntehöjningar vid kommande möten", skrev Wells Fargo.

Inkommande data i USA har hamnat i skymundan i veckan. Fredagens visade på lite lägre industriproduktion i än väntat medan Michiganindex sjönk till 63,4 i mars, väntat 67,0. Hushållens inflationsförväntningar föll på såväl ett som fem års sikt.

Den svenska kronan tappade 1 öre till 10:52 mot dollarn och 4 öre till 11:18 mot euron på fredagen. Svenska räntor sjönk 3-5 punkter.

SCB rapporterade att den säsongsjusterade arbetslösheten steg till 7,6 procent i februari från 7,3 procent i januari, över väntade 7,4 procent. Antalet sysselsatta sjönk något under månaden men är upp 1,3 procent i årstakt. Sysselsättningsgraden sjönk tillbaka till 69,1 procent från den historiskt höga nivån i januari.

Handelsbanken skrev i en kommentar att arbetsmarknaden fortsatt är stark, men att vi börjar se tecken på en inbromsning. Framåtblickande indikatorer som företagens anställningsplaner och nya vakanser har sjunkit men pekar fortsatt mot stigande sysselsättning i närtid. Men i såväl industri- som tjänste-PMI sjönk jobbkomponenten i februari och indikerar nu lite lägre sysselsättning. Samtidigt har varslen börjar stiga från låga nivåer.

"Framöver så väntar vi oss att anställningsplanerna fortsätter ned och varslen upp i spåren av dämpad efterfrågan när hushållen drabbas av stigande levnadskostnader. Totalt sett är vår syn att arbetslösheten ska stiga till lite över 8 procent i slutet av 2023", skrev Handelsbanken.



Direkt-SE