Torsdagens inleddes med något sjunkande Europaräntor i spåren på lägre USA-räntor under natten. Marknadsaktörer gjorde en välvillig tolkning av Fedchefen Jerome Powells budskap om att desinflationsprocessen har startat vid presskonferensen efter räntebeskedet på onsdagskvällen. Det bidrog till att påtagligt pressa ner amerikanska statspappersräntor, och dollarn, trots att Fedchefen samtidigt påpekade att Fed har mer att göra, och att de tänker sig ytterligare ”några” (a couple) räntehöjningar, efter onsdagens höjning med 25 punkter.
Räntenedgången fortsatte därefter på eftermiddagen när marknadsaktörer även såg ljuspunkter i kommentarerna i samband med räntebeskeden från Bank of England och ECB.
Bank of England höjde sin styrränta med 50 punkter, till 4,00 procent, vilket var i linje med prognos. Beslutet var oenigt, två ledamöter ville lämna styrräntan oförändrad nu, men även det var i linje med analytikernas förväntningar.
BOE sade inget tydligt om behovet av ytterligare räntehöjningar, men de ska noga bevaka eventuella indikationer på ihållande inflationstryck, och om de ser bevis på detta kommer det att kräva ytterligare åtstramning av penningpolitiken. Tidigare har räntebeskeden inkluderat en signal om att BOE kommer att svara ”kraftfullt” om de ser ett mer ihållande inflationstryck.
BOE-chefen Andrew Bailey sade vid den efterföljande presskonferensen att de nu ser de första tecknen på att inflationen har vänt ner. Det är dock för tidigt att utropa seger, inflationstryck kvarstår och BOE behöver bli helt säkra på att inflationen verkligen har vänt ner.
ING Economics tolkar de nya signalerna från BOE som att räntetoppen nu är nära
”Vi räknar med en ytterligare höjning med 25 punkter i mars, å andra sidan tror vi att en räntesänkning är osannolik åtminstone under det närmaste året”, skrev ING Economics i ett kundbrev.
Brittiska statspappersräntor och pundet steg omedelbart efter räntebeskedet men vände strax därefter tydligt nedåt igen.
ECB höjde sina styrräntor med 50 punkter, även det i linje med prognos, vilket innebär att depositräntan justeras upp till 2,50 procent medan refiräntan höjs till 3,00 procent.
Samtidigt signalerade ECB att man avser att höja räntorna med ytterligare 50 punkter vid nästkommande möte i mars, och att de då kommer att utvärdera den därpå följande banan för penningpolitiken.
”Att hålla räntorna på restriktiv nivå kommer över tid att reducera inflationen genom att dämpa efterfrågan och det skyddar också mot risken för ett permanent uppåtskifte i inflationsförväntningarna”, skrev ECB i pressmeddelandet.
Europeiska statspappersräntor fortsatte sjunka efter räntebeskedet när marknadsaktörer tolkade budskapet om utvärdering av den kommande policybanan i mars som en indikation om att även ECB är nära räntetoppen, men alla är inte övertygade.
”Medan Bank of England och (enligt vår mening) Fed levererat duvaktiga överraskningar de senaste 24 timmarna så tror vi inte att ECB:s uttalande innebär någon tydligt förändrad policyhållning”, skrev Capital Economics i ett kundbrev.
Trots beskedet om ”utvärdering” i mars räknar Capital Economics med att beslutsfattarna fortsatt planerar att höja räntan ”signifikant” och i en ”stadig” takt.
”Vi tror att depositräntan mest troligt kommer att toppa på 3,5 procent i mitten av året”, bedömer Capital Economics.
ECB-chefen Christine Lagarde sade vid den efterföljande presskonferensen att ECB kommer att hålla kursen i räntehöjningarna för att säkra att inflationen återgår till målet. Hon noterade dock samtidigt att riskerna nu har blivit mer balanserade såväl för inflationen som tillväxten.
Lagarde klargjorde att den avsedda räntehöjningen i mars inte innebär att ECB då har nått räntetoppen, de har ”mer mark att täcka” men behöver överväga räntehöjningstakten och räntenivån.
Svenska statsobligationsräntor sjönk 18-23 punkter på torsdagen, tioårsräntan ner 22 punkter, till 1,84 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta sjönk 18 punkter, till 2,11 procent.
Euron försvagades närmare 4 öre mot kronan, till 11:34, medan dollarn cirka 2,5 öre, till 10:42.
Amerikanska statspappersräntor sjönk påtagligt under och efter Fedchefens presskonferens på onsdagskvällen och utvecklades därefter oregelbundet på torsdagen. Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 4,10 procent medan tioårsräntan noterade 3,39 procent, 11 respektive 10 punkter ner jämfört med vid samma tid på onsdagen.
USA-data på torsdagen visade produktiviteten preliminärt steg 3,0 procent under fjärde kvartalet, mer än väntade +2,4 procent, medan enhetsarbetskostnaderna steg 1,1 procent, under väntade +1,5 procent.
Veckostatistiken visade vidare att antalet nyanmälda arbetslösa sjönk till 183.000 personer förra veckan, från 186.000 veckan före. Det var den lägsta noteringen på nio månader, och väl under väntade 200.000, vilket antyder fortsatt styrka på arbetsmarknaden trots att antalet varsel ökar kraftigt.