I årets bolånerapport slår Finansinspektionen, FI, fast att den ekonomiska situtionen i Sverige med hög inflation och stigande räntor pressar bolånetagarna.
Bland nya bolånetagare går nu i genomsnitt 12 procent av den disponibla inkomsten till räntebetalningar, enligt myndighetens beräkningar.
”Det är nästan en tredubbling från 2021 och det är den högsta andel som uppmätts i Finansinspektionens kartläggningar”, skriver FI i en sammanfattning av rapporten.
Myndighetens nuvarande prognos är andelen kan öka till närmare 16 procent framåt slutet av 2023. Samtidigt bedömer FI att bolånetagarna fortfarande har goda marginaler i sin privatekonomi.
”Trots att allt fler får betala alltmer för sina bolån kan vi se att nya bolånetagare generellt sett har goda marginaler. Men hög inflation och höga räntor pressar samtidigt bolånetagarna. Det tvingar många att dra ner på sin konsumtion och sitt sparande”, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr i en kommentar.
För att minska riskerna kopplat till hushållens skuldsättning har myndigheten ”vidtagit flera åtgärder”, skriver FI och lyfter fram amorteringskrav och bolånetak.
”Dessa har inneburit att nya bolånetagare har lånat mindre och köpt billigare bostäder än vad de annars hade gjort”, tillägger myndigheten.
Samtidigt finns det som FI kallar en ”ventil” som innebär att banken kan ”medge undantag från amortingskravet” för hushåll som hamnat i ekonomiskt trångmål.
”Finansinspektionen kartlägger just nu hur bankerna tillämpar ventilen och kommer att slutrapportera resultatet i juni 2023. Den övergripande bilden i dag är att ventilen används i betydligt högre grad än de senaste åren”, skriver myndigheten.
Omkring 15 000 bolånekunder har fått ett tillfälligt undantag från amorteringskravet mellan september 2022 till och med slutet av februari 2023, enligt FI.