Under förra året hände något som är högst ovanligt, nämligen att aktier och obligationer föll samtidigt. Sparare som ägde båda tillgångsslagen i en balanserad portfölj pressades därmed på två fronter – tvärtemot idén om att obligationsbenet ska fungera som en krockkudde mot nedgångar på aktiemarknaden.
Men risken för att räntefonder drabbas av en lika stor nedgång i år är betydligt lägre nu, enligt Aktie-Ansvars ränteförvaltare Maria Ljungqvist. I en färsk strategirapport konstaterar förvaltaren att förra årets ränteuppgång har skapat ett ”bättre utgångsläge för 2023 än på många år”.
– Stigande räntor slår negativt mot obligationspriserna. Det svider allra mest om räntan är låg från början, som den var under inledningen på förra året, säger Maria Ljungqvist till Privata Affärer. Om marknadsräntan på en statsobligation stiger så sjunker priset och vice-versa.
Räntefonder kan fortfarande gå back om marknadsräntorna börja stiga igen, men det skulle nu krävas betydligt större uppgångar för upprepa 2022-års utveckling, betonar förvaltaren.
Långa räntefonder är allra mest känsliga mot förändringar i marknadsräntorna. Den typen av fonder – som investerar i obligationer med löptider på över ett år – kan också möta en kortsiktig motvind, enligt Maria Ljungqvist.
– Om centralbankerna fortsätter signalera att de inte kommer att sänka styrräntan i år kan de långa marknadsräntorna stiga under våren, säger hon.
– Äger man korta ränteplaceringar blir kurseffekten däremot väldigt liten. Dessutom kan återinvestering snabbt ske till högre ränta. Jag tror inte att de korta räntorna kan stiga så mycket mer, tillägger Maria Ljungqvist och syftar på ränteplaceringar med löptider på mindre än ett år.
Marknadsräntan på USA:s tioåriga statsobligationer uppgår nu till 3,4 procent jämfört med 4,2 procent i oktober. Nedgången beror på att inflationstrycket minskat i landet, vilket fått obligationsmarknaden att börja förvänta sig en mjukare penningpolitik framåt och till och med prisa in räntesänkningar under andra halvåret. Federal Reserve skickar dock ännu inte några signaler om potentiella sänkningar.
– Jag tror vi kan få en tillbakagång, att de långa marknadsräntorna går upp igen, under första halvåret för att sedan gå ned under andra halvan av 2023. På helåret blir nog förändringen inte så stor, säger Maria Ljungqvist.
Hon förvaltar Aktie-Ansvars två räntefonder – lågriskalternativet ”Avkastningsfond” och den något mer äventyrliga ”Räntestrategi” som har risknivå 2 respektive 3, enligt analystjänsten Morningstars sjugradiga skala. En global passiv aktiefond har många gånger risknivå 5.
Sedan årsskiftet är förvaltarens ”Avkastningsfond” upp 1,1 procent medan ”Räntestrategi” klättrat 1,6 procent. Nu satsar Maria Ljungqvist framför allt på företagsobligationer med hög kreditvärdighet, ”Investment grade”, inom den svenska fastighetssektorn.
– Det är inte för att jag tror att det stundar så särskilt goda tider för fastighetsbolagen utan det bygger på den goda riskkompensationen du får i räntan på just dessa obligationer. Om bolaget har ett ”Investment grade”-betyg är man också ganska långt ifrån en ”default” (betalningsinställelse, reds. anm.), säger hon.
En fortsatt vikande konjunktur kan dock slå negativt mot företagsobligationerna, poängterar förvaltaren. En risk är att företagens kreditbetyg sänks och trycker upp den så kallade ”kreditspreaden”.
Det är det extra räntepåslag som obligationsköparen vill ha utöver den underliggande räntan – exempelvis Stibor – för att investera i mer riskfyllda bolagslån. Om kreditspreaden stiger så sjunker priset på företagsobligationen och vice-versa.
– Men å ena sidan är den risken ganska väl inprisad på dagens nivåer, säger Maria Ljungqvist.