Tusenlappar på spel när du gör ditt pensionsval

För att anpassa pensionsnivåerna till svenskarnas allt högre förväntade livslängd har en riktålder för pensionen införts. Den generationsjusterade riktåldern uppgår till 67 år fram till 2029, det vill säga två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till pensionering.

En stor del av svenskarna vill också gå i pension mellan 65 och 67 år, baserat på en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Skandia. Samtidigt uppger bara ungefär en tredjedel att de kan tänka sig att jobba längre, trots att det har en stor påverkan på den framtida pensionen.

För att synliggöra effekterna har Skandia gjort flera beräkningar på hur tidpunkten för pensioneringen slår mot plånboken (se tabell längre ned).

“Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna”, säger bolagets pensionsekonom Mattias Munter i en kommentar.

Personer födda på 1960-talet som har längst kvar till pensionen tjänar mest på att jobba två år extra på deltid. På det sättet kan en anställd inom den privata sektorn höja sin månadsinkomst som pensionär med hela 17 procent, motsvarande 6 700 kronor.

För den som jobbar i offentlig sektor handlar det om 15 procent, eller omkring 4 700 kronor per månad.

“Med rapporten vill vi ge en bredare förståelse för de ekonomiska konsekvenserna av olika pensionsval. Genom att betona vikten av att göra aktiva val för sin tjänstepension och ta ansvar för det egna sparandet, kan vi alla bidra till tryggare och bättre pensioner för fler”, kommenterar Mattias Munter.