Så länge måste du jobba

Under hela ditt yrkesverksamma liv tjänar du in pengar till din pension. Även saker som föräldraledighet, sjukpenning och arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande.

Alla intjänade pensionspengar läggs i en och samma påse. När det sedan är dags att ta ut pension delas påsens totala pensionskapital med din förväntade återstående livslängd.

I takt med att svenskarnas medellivslängd ökar så måste påsen med pensionspengar blir större för att pensionen som andel av slutlönen inte ska minska.

Alternativ pensionsålder

Det gör att de yngre generationerna måste arbeta längre för att få samma andel av slutlönen som man hade fått vid 65 år om livslängden inte ökat.

Denna pensionsålder kallas för den ”alternativa pensionsåldern” och beror på när du är född. Den har räknats fram av Pensionsmyndigheten med hjälp av SCB:s livslängdsantaganden.

Pensionsmyndigheten har utgått från årskull 1930 som förväntades leva 17 år och 5 månader efter 65-årsdagen – alltså fram till 82 år och 5 månader.

Ser man istället på till exempel de som är födda 1975 är den förväntade livslängden vid 65 år hela 87 år och 8 månader.

För att få samma andel av slutlönen som man hade fått vid 65 år om livslängden inte ökat krävs att man arbetar till man är 68 år och 4 månader.

Då kan man dessutom räkna med att få leva 20 år som pensionär, vilket är 2 år och 7 månader längre än årskull 1930.

– Den alternativa pensionsåldern visar hur mycket längre man behöver jobba för att få samma andel av slutlönen som man hade fått vid 65 år om livslängden inte hade ökat sedan införandet av det nya pensionssystemet. Det är också viktigt att komma ihåg att en del av livslängsökningen får man också i form av längre tid som pensionär, säger Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Här nedan kan du räkna ut din egen ”alternativa pensionsålder”: