Pensionssparandet ryker när svenskarna får det knapert

För fem år sedan, 2018, svarade 54 procent att de pensionssparar privat i Skandias årliga pensionsundersökning. Andelen har därefter ökat och uppgick till 69 procent under 2022.

Tillväxttakten bromsade dock in betänkligt jämfört med året innan och landade på 2 procentenheter. Årets undersökning utgör ett trendbrott då andelen som uppger att de pensionssparar privat minskar till 64 procent.

Skandias pensionsekonom Mattias Munter är inte särskilt överraskad.

– Det var inte helt oväntat givet situationen för hushållen, som pressas av allt högre kostnader. När pengarna räcker till allt mindre är det förståeligt att sparandet minskar, säger han.

Andelen som pensionssparar privat är fortsatt hög, vilket gör att pensionsekonomen inte ser några omedelbara risker med den vikande trenden.

Men består den över tid kommer det att bli allt svårare för svenskarna att möta sina förväntningar på den framtida pensionen, varnar Mattias Munter.

I årets undersökning anser nära 60 procent att det är rimligt att få 80 procent av lönen eller mer i pension. Samtidigt tror bara 9 procent att de kommer att nå upp till den nivån.

– Det finns en pessimism kring den pension man förväntas att få och vad man önskar för att kunna göra det man vill som pensionär. Förväntningarna om en pension på 80 procent av lönen eller mer är högt ställda, säger Mattias Munter.

Baserat på Skandias långsiktiga prognoser – för de som befinner sig ungefär halvvägs in i arbetslivet – kommer inte allmän- och tjänstepensionen vara tillräcklig för att få ut en sådan hög pension, enligt pensionsekonomen.

– Det innebär att det kommer att krävas ett eget sparande för att nå dit, säger Mattias Munter.

Behovet av högre pensionsnivåer kommer också att öka i framtiden eftersom svenska hushåll är bland de mest skuldsatta i Europa, poängterar han.

– Dagens pensionärer är en lågt belånad grupp, men det ser vi inte på samma sätt i de yngre generationerna. Morgondagens pensionärer kommer att ha betydligt högre boendekostnader, vilket i sin tur kräver högre pensionsnivåer generellt, säger Mattias Munter.

En fråga som lämnas obesvarad i Skandias undersökning är om hushållen minskat sparandet generellt eller först och främst det egna pensionssparandet.

Blandade resultat i tidigare sparundersökningar gör att det är svårt att dra några slutsatser kring det, förklarar Mattias Munter.

– Jag rekommenderar att man har som målsättning att spara 10 procent av lönen och det privata pensionssparandet bör utgöra omkring hälften av det över tid. Men i första hand bör man bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter, säger han.

En bra tumregel för storleken på buffertsparande är tre månadslöner, tillägger Mattias Munter. Pensionsekonomen understryker dock att sparandet måste anpassas utifrån de individuella förutsättningarna.