10 miljarder till arbetslösa

Enligt regeringens bedömning i vårpropositionen, som TT tagit del av, väntas antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar öka med 100 000 personer jämfört med vad regeringen trodde i budgeten för 2009 i höstas.

Förra året deltog i genomsnitt 85 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program, nästa år väntas antalet uppgå till 217 000 och 2011 till omkring en kvarts miljon.

Arbetsförmedlingens kostnader ökar från 16 miljarder förra året till 42 miljarder 2011, enligt regeringens bedömning.

Regeringen vill öka på anslaget för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med drygt 10 miljarder kronor för 2009 och anslaget för ersättning från lönegarantin med 781 miljoner kronor, enligt förslaget till tilläggsbudget.

Thomas Östros, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman, är kritisk mot regeringens förslag om fler platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen.

– Det som regeringen gör nu är att gömma undan 220 000 människor i rent passiva program, det som brukar kallas jobb- och utvecklingsgarantin. Det betyder i huvudsak att man får sitta framför datorn och leta efter allt färre jobb. Det är bara 4 procent av dem som får utbildning, resten får i princip passivitet. Det är en olycklig strategi eftersom det slår ut människor och förnedrar människor.

Han efterlyser i stället en satsning på mer kvalificerad yrkesutbildning så att arbetskraften är bättre utbildad när konjunkturen vänder.

Regeringens ekonomiska bedömning redovisades i sina grunddrag redan i början av april. Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen i vårpropositionen ligger helt i linje med de tidigare siffrorna.

Bruttonationalprodukten, BNP, faller med 4,2 procent i år men vänder till ett försiktigt plus på 0,2 procent nästa år. Tillväxten blir 2,4 procent 2011 och 4,0 procent 2012. Arbetslösheten stiger kraftigt och toppar på 11,7 procent 2011. Inflationen, mätt som KPI, blir negativ i år, -0,4 procent. Den stiger sedan år för år men ligger fortfarande 2012 på 1,5 procent. Riksbankens inflationsmål ligger på 2,0 procent.

Det finns i dagsläget inget behov av att förstärka statens finanser genom ökade skatter eller nedskärningar, enligt regeringen. Men det finns en risk att staten måste låna mer pengar än beräknat framöver, inte minst på grund av att staten har lämnat stora garantier för finanssektorn.

Regeringen varnar nu för, om garantierna måste infrias, att hushåll, företag och de finansiella marknaderna kan börja ifrågasätta de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Regeringen spår i sin nya bedömning att Riksbanken sänker reporäntan till extremt låga nivåer. Regeringen räknar med en reporänta på historiskt låga 0,25 procent i slutet av det här året och att den räntenivån ligger kvar i slutet av nästa år. Först 2011 höjs reporäntan och den ligger på 0,75 procent i slutet av 2011 och 1,75 procent i slutet av 2012.

– Det är väldigt låga räntor och det måste ses som en bekräftelse på att det inte finns någon större inflationsoro hos regeringen, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist till TT.

Samtidigt välkomnar Bergqvist regeringens satsning på arbetsmarknadsåtgärder.

– Det är positivt, satsningar på arbetsmarknaden är viktigt nu. Det är viktigt att ge hushållen trygghet nu när arbetslösheten stiger, annars kommer de inte att börja konsumera. Och just nu behöver vi konsumtionskraften från hushållen, säger Bergqvist.

– Det är också bra att man satsar på ungdomar, Sverige har ju väldigt hög ungdomsarbetslöshet. Och om ungdomar börjar med ett par års arbetslöshet är det väldigt svårt att komma tillbaka igen.

TT