Strategen: Riksbankens räntesmocka mot hushållen – kan bli värre än 1990-talet

Riksbanken saktade på torsdagen ned räntehöjningstakten till 50 punkter från 75 punkter vid det föregående mötet i november. Höjningen var i linje med förväntningarna och skickade upp styrräntan till 3,0 procent.

Prognosen för styrräntan, den så kallade räntebanan, skruvades upp jämfört med bedömningen i november. Nu spår Riksbanken att styrräntan uppgår till runt 3,3 procent nästa år och ligger kvar på den nivån till 2026.

Det var ett mer aggressivt – eller ”hökaktigt” – besked än vad marknaden hade räknat med, enligt DNB:s makrostrateg Thomas Jellvik.

– Marknaden trodde på en något lägre räntebanetopp och att man skulle börja sänka om ett år, säger han.

Riksbanken meddelade även att innehaven av statsobligationer ska börja minskas från med och april. Efter räntebeskedet letade sig de svenska långräntorna uppåt och kronan stärktes mot både dollarn och euron.

– Den samlade bilden är att Riksbanken kommer att vara hökaktig så länge inflationen ligger kvar på dagens höga nivåer runt 10 procent i årstakt, säger Thomas Jellvik.

Om den nya räntebanan blir verklighet kommer det att slå hårt mot Sveriges bolånetagare, konstaterar makrostrategen.

– Den talar för att vi får boräntor på runt 5 procent fram till 2026. Det innebär att hushållens räntekostnader kommer att vara högre än under de värsta åren på 1990-talet i relation till den disponibla inkomsten, säger han, och tillägger:

– Det här garanterar en inhemsk recession.

Riksbankens åtstramningar sker samtidigt som den svenska ekonomin tappar ordentligt med fart. De flesta bedömare räknar med en lågkonjunktur och centralbankens egna prognoser signalerar att Sveriges BNP faller med 1,1 procent i år.

Hur ser du på omvärldsläget?
– På den punkten är jag mindre orolig, av det enkla skälet att många ekonomier är betydligt mindre räntekänsliga än Sverige. Makrodatan från Europa har varit bättre än väntat och de värsta farhågorna vad gäller tillväxten har inte blivit verklighet. Samtidigt kan nog den amerikanska ekonomin mjuklanda.

Om trenden håller i sig är det goda nyheter för Stockholmsbörsen, som rymmer en mängd exportberoende verkstads- och industribolag, påpekar Thomas Jellvik.

Börserna har rivstartat 2023 med ett kursrally. I USA bygger uppgången till stora delar på bedömningen att inflationstrycket fortsätter minska och tvingar centralbanken Federal Reserve att sänka styrräntan redan under 2023. Detta samtidigt som den amerikanska ekonomin undviker en lågkonjunktur.

En fortsatt god konjunkturutveckling och räntesänkningar kan uppfattas som en motsägelsefull prognos, vilket Danske Bank-strategen Maria Landeborn tidigare påtalat i en intervju med Privata Affärer.

Thomas Jellvik upplever att aktiemarknaden “sprungit iväg lite för mycket, lite för snabbt”.

– Det mesta talar för att vi fastnar i en volatil sidledesrörelse under de närmaste kvartalen när marknaden kommer att brottas med olika scenarion, säger han.

Kampen står mellan en mjuklandning, vilket är inprisat på dagens nivåer, respektive stigande avkastningskrav för börsen, om de väntade räntesänkningarna uteblir, förklarar Thomas Jellvik.