Färre tar riskabla bolån

Ökningstakten på nya bolån har minskat till fem procent från tio procent under 2010, då bolånetaket på 85 procent av bostadens värde infördes, visar uppföljningen.

Bostadsköparna är också mer försiktiga med att skuldsätta sig högt. I årets undersökning framkommer att andelen nya lån över 85 procent i belåningsgrad minskat från 20 till 9 procent sedan 2010 och att endast 14 procent av de nya bolånetagarna lånar exakt 85 procent.

Dessutom amorterar nästan hundra procent av hushållen som lånar över bolånetaket och det sker också i snabb takt – i snitt på tio års löptid.

”Bolånetaket har haft effekt. Vi ser att belåningsgraderna sjunker för första gången på tio år efter att ha stigit stadigt. Det är en viktig historisk nedgång som vi ser här. Det skapar en robusthet för Sverige som ekonomi att vi inte har hushåll som är lika utsatta för störningar i sina bolån”, säger Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson.

Däremot kan Finansinspektionen inte se att amorteringsgraden har ökat på bolån som ligger under taket.

När bolånetaket infördes hade belåningsgraden på bostäder i Sverige ökat oroväckande mycket under flera års tid, vilket ledde till att hushållen blev allt sårbarare. En del av kritiken som framfördes i samband med införandet handlade om att bostadsspekulanter istället skulle ta dyra blancolån för att kunna genomföra sina köp.

”Den utvecklingen har vi inte sett. Blancolånen som kan relateras till bostadsmarknaden uppgår till en procent av de totala bolånen, så det är en liten företeelse”, säger Martin Andersson.

Däremot har bolånetaket påverkat de unga bostadsköparna i stor utsträckning, även om inget tyder på att de nu har svårare att få lån än tidigare.

”Det är en större andel nu som utgörs av unga låntagare mellan 16 och 25 år än 2009. Men i den här gruppen har bolånetaket haft en väldigt starkt normerande effekt. Det är 35 procent av låntagarna som ligger på exakt 85 procents belåningsgrad”, säger Malin Omberg, chef för analysenheten på Finansinspektionen.

Finansinspektionen har även gjort stresstester på de 12 000 hushåll med bolån som ingår i undersökningen, bland annat med avseende på räntekänslighet, inkomstbortfall och husprisfall.

”Hushållen har betryggande marginaler. Det är ungefär 90 procent av hushållen som har 3000 kronor kvar när man har betalt alla sina kostnader och dessutom tagit höjd för eventuell räntehöjning framöver. Som helhet är motståndskraften i hushållssektorn är stor enligt våra stresstester”, säger Malin Omberg.