Ett år av krig – faktorerna som avgör din privatekonomi

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 fick stora konsekvenser på den europeiska energimarknaden eftersom många EU-länder var beroende av rysk naturgas för sin elförsörjning.

Även de svenska elpriserna skenande och pressade hushållens redan hårt ansträngda ekonomi. De höga elpriserna blev också en valfråga i riksdagsvalet. Regeringen har beslutat om två elstöd till hushållen, varav det ena som omfattar landets södra och mellersta delar, elområde 3 och 4, börjar betalas ut i februari.

– Prisuppgången började redan under hösten 2021 och vi fick nya rekordnivåer i december samma år på grund av kylan. Sedan drog naturgaspriserna på nytt iväg rejält i samband med krigsutbrottet och vi fick nya stora uppgångar i elpriset, säger Bixias elanalytiker Johan Sigvardsson.

Att elpriserna i Sverige, där elproduktionen domineras av vatten-, kärn- och vindkraft, påverkas av naturgaspriserna i Europa är kopplat till elhandeln med kringliggande länder, förklarar han.

Europeiska länder vill nästan alltid köpa billig nordisk el, vilket gör att elpriserna i Sverige knyts närmare dem i Europa.

– Dessutom beror det på vilka timmar på dygnet som det sker och hur mycket förnybar elproduktion som vi har för stunden, säger Johan Sigvardsson.

Landets södra delar, elområde 3 och 4, drabbades hårdast av förra årets kraftiga prisuppgång. Nya toppnivåer avlöste varandra under sensommaren och hösten, men uppgången kulminerade i december när kallt väder drog in över landet. Tre av fyra elområden noterade då prisrekord.

Priserna har sjunkit tillbaka i början av 2023. En ovanligt mild vinter och välfyllda gaslager i Europa är de främsta skälen till det, enligt Johan Sigvardsson.

– Rädslan för att gasen inte skulle räcka till har försvunnit helt och hållet för den här gången. Europas gaslager har faktiskt aldrig varit så höga som nu. Det talar för att en dämpad prisbild även framåt, säger han.

Hushållens drivmedelskostnader har ökat kraftigt under det senaste året. Rysslands invasion av Ukraina är den enskilt största anledningen till det, men redan innan krigsutbrottet pekade trenden för drivmedelspriserna uppåt.

– När vi öppnade upp efter pandemin ökade efterfrågan på transporter, vilket ledde till att olje- och drivmedelspriserna steg. Första januari 2022 höjdes även reduktionsplikten, något som också medförde prisökningar, säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige.

Reduktionsplikten styr inblandningen av biodrivmedel, som vanligtvis är dyrare än fossila bränslen. Förra året höjdes den till 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin jämfört med 2021-års nivåer på 26 respektive 6 procent.

När Ryssland sedan inledde sitt anfallskrig mot Ukraina rusade oljepriserna, som har en direkt effekt på drivmedelspriserna. Dessutom stärktes den amerikanska dollarn, som oljan handlas med dollar på världsmarknaden, vilket låg Sverige med en svag krona i fatet.

Baserat på snittpriserna för januari har literpriset på diesel och bensin ökat med drygt 11 respektive 2,5 procent jämfört med ett år sedan, enligt statistik från Circle K.

– När kriget bröt ut minskade även utbudet på biodrivmedel och priserna gick upp. Så priset på både fossila- och biodrivmedel har ökat till följd av kriget, säger Jessica Alenius och förklarar att Ukraina och Ryssland är stora producenter av jordbruksprodukter, som används för att tillverka biodrivmedel.

För att lindra kostnadssmällen för hushållen sänktes drivmedelsskatten temporärt av den dåvarande S-regeringen med 1,31 kr per liter i maj 2022. Samtidigt tvingade oppositionen fram en permanent skattesänkning på 50 öre, vilket gav en total skattesänkning på 1,81 kr per liter vid pump. Den temporära skattesänkningen förlängdes aldrig och löpte därför ut i september.

Vid årsskiftet sänktes drivmedelsskatten ännu en gång med 4 öre för bensin och 42 öre för diesel, enligt det förslag som den nya regeringen med M, KD och L lade fram under hösten.

När det gäller framtiden säger Jessica Alenius att det osäkra geopolitiska läget gör att svenskarna får räkna med fortsatt volatila drivmedelspriser.

– Nyligen har EU förbjudit importen av raffinerade oljeprodukter, bland annat diesel, från Ryssland. Det kan trycka upp priserna ytterligare eftersom vi redan innan sanktionerna hade ett stramt utbud på diesel i Europa, fortsätter hon.

Samtidigt försvagas den europeiska ekonomin och enligt många bedömare står en lågkonjunktur för dörren.

– Det kan göra att efterfrågan på transporter minskar och i förlängningen dämpa eventuella prisuppgångar, säger Jessica Alenius.

Månaden före Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina uppmättes inflationstakten i Sverige, enligt KPIF-måttet, till 3,9 procent och ökade därefter till 4,5 procent i februari.

Ett år senare uppgår inflationen i Sverige till hela 10,2 procent, baserat på decembersiffrorna 2022 enligt samma mått.

– Invasionen förvärrade helt klart situationen, men det fanns tecken på att inflationen var på väg upp redan innan det, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Framför allt är det stigande el- och matpriser som tryckt upp inflationen. Framöver kommer därför inflationsutvecklingen till mångt och mycket att styras av väderleken, enligt många bedömare. Kallt väder riskerar att öka hushållnings förbrukning, vilket i sin tur leder till högre elpriser och inflation.

– Vi går mot varmare tider så elpriserna bör inte driva upp inflationen i lika hög grad som tidigare, säger Frida Bratt, och fortsätter:

– Sedan kommer inflationstalen att gå ned av tekniska skäl, så kallade bas- eller kalendereffekter, eftersom man jämför med samma period året innan då inflationen redan var ganska hög. Men frågan är på vilken nivå som inflationen stabiliserar sig, det är en viktig fråga för de svenska hushållen och inte minst Riksbanken.

Den svenska centralbankens prognos är att inflationstakten, enligt KPIF, sjunker till 5,5 procent under 2023. KPIF rensar bort ändrade räntesatser på hushållens bolån och är Riksbankens föredragna inflationsmått.

I februari 2022 låg Riksbankens styrränta på 0 procent. Den första höjningen väntades då först i slutet av 2024, enligt centralbankens senast tillgängliga prognos.

Ett par månader efter krigsutbrottet, i april, tvingades dock Riksbanken att kasta den prognosen i papperskorgen och skruva upp styrräntan till 0,25 procent. Likt amerikanska Federal Reserve och europeiska ECB höjdes därefter styrräntan i en rasande fart.

– Stefan Ingves och Riksbanksdirektionen gjorde en tvärvändning i synen på inflationen och räntebanan. Kritiken mot Riksbankens kommunikation har varit berättigad, i en handvändning gick man från räntefest till räntechock för hushållens del, säger Frida Bratt på Nordnet.

Förra veckan beslutade Riksbanken, som nu leds av Erik Thedéen, att höja styrräntan med ytterligare 50 punkter till 3 procent.

– I sin nya prognos spår Riksbanken en räntetopp på 3,33 procent och styrräntan väntas ligga kvar på den nivån inom en överskådlig framtid. Det motsvarar en höjning till på 25 punkter, men många tror att det kan bli fler, säger Frida Bratt.

Vid sidan av räntehöjningen beslutade Riksbanken att börja sälja statsobligationer, vilket i praktiken är en åtstramning av penningpolitiken, förklarar sparekonomen. Det innebär att centralbanken minskar sin balansräkning, som svällde upp under pandemin då Riksbanken köpte stora mängder värdepapper i form av obligationer för att stimulera ekonomin.

– Erik Thedéen gjorde ett “hökaktigt” intryck och var tydlig med att kronan inte ska fortsätta att försvagas. Mig veterligen har man inte pratat om problemen med den svaga kronkursen på samma sätt tidigare, säger Frida Bratt.

När Ryssland invaderade Ukraina låg kronkursen mot dollarn på 9,51 kr medan en euro kostade 10,70 kr. Kronförsvagningen tog sedan fart och i slutet av september nådde dollarn en ny rekordnivå på 11,43 kr. Euron ökade till som mest 11,42 kr den 6 februari i år, den högsta noteringen på 14 år.

Kronan har stärkts något mot både euron och dollarn sedan rekordnivåerna. Enligt växelkursen på fredagen får svenskarna betala 11,20 kr per euro medan en dollar kostar 10,53 kr.

Ränteuppgången har gjort ett tydligt avtryck på den svenska bostadsmarknaden när hushållens bolånekostnader skjutit i höjden.

Samtidigt har bostadspriserna fallit med ungefär 15 till 16 procent, baserat på ett genomsnitt för både villor och bostadsrätter, jämfört med toppnivåerna i mars förra året.

– Vi tror att priserna kan falla ytterligare givet att Riksbanken fortsätter höja styrräntan som de aviserat, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, som bedömer att bostadspriserna faller 20 till 22 procent från toppnoteringarna innan nedgången är över.

– För att vi ska få en tydlig vändning på marknaden behöver det stå klart att räntorna inte kommer att höjas något mer. Vi tror att en vändning åtminstone dröjer till framåt hösten, fortsätter chefsekonomen.

På förhand räknade de flesta bedömare med en avmattning på bostadsmarknaden under 2022 eftersom inflationen och boräntorna letade sig uppåt, men då från låga nivåer, tillägger Robert Boije.

– Vi hade riktningen klar för oss innan krigsutbrottet. Men inte ens den bästa prognosmodellen i världen skulle ha kunnat förutse vad som skulle hända efter det, säger han och syftar på de stora prisnedgångarna.