Ekonomin sårbar – på sikt

Trots den relativt starka återhämtningen i svensk ekonomi efter den finansiella krisen finns ett antal potentiella sårbarheter i det svenska finansiella systemet.

Det kommer Riksbankschefen Stefan Ingves att säga i ett anförande i Seoul, Sydkorea, på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.

”I synnerhet är tillväxten i huspriserna och hushållens skuldsättning ohållbar på sikt. Att problem är under uppbyggnad är ännu tydligare i ett internationellt perspektiv. Det gäller inte minst svårigheter som euroländer med svaga offentliga finanser på senare tid har haft med sin utgivning av statsobligationer”, enligt Stefan Ingves.

Han konstaterar vidare att det ännu är för tidigt att säga om Riksbankens räntehöjningar och belåningstaket på 85 procent för bolån har haft någon påtaglig inverkan på kreditutvecklingen, men ”bostadspriser fortsätter hur som helst att stiga”.

”Enligt Riksbankens uppfattning utgör dagens bostadspriser och hushållens skuldsättning inte något omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten, men den nuvarande ökningstakten är ohållbar och det kan därför inte uteslutas att det uppstår problem i framtiden”, enligt Stefan Ingves.

Om den nuvarande ökningstakten i bostadspriser och skuldsättning skulle bedömas hota den finansiella stabiliteten i framtiden ”kan det bli nödvändigt att agera snart” eftersom det tar tid innan åtgärderna verkar. Riksbanken undersöker därför olika instrument som kan användas för att förebygga eller dämpa detta hot genom att jämna ut bostadspriscykeln, begränsa hushållens skuldsättning eller stärka bankernas motståndskraft.

Exempel på möjliga åtgärder inkluderar, enligt Stefan Ingves, införandet av bindande tak för belåningsgraden i hushållens upplåning, tak för hushållens skuldkvot eller krav på att räntebetalningarna ska vara fasta under en viss tid.

Stefan Ingves ser också en rad skatteinstrument som kan påverka priserna på hushållens och de finansiella institutens aktiviteter: ”Man kan till exempel ändra kapitalkraven för finansiella institut eller kraven på de reserver (i svensk eller utländsk valuta) som de ska hålla hos centralbanken”.

DIREKT

Direkt publicerat:2011-01-17 15:20:13