Bratt: Boräntan kan dubblas – men knappast mer än så

Finansinspektionen har beräknat att nya bolånetagare har marginaler och klarar betalningarna på bolånen även om de ökar och om den ekonomiska blir sämre, dock kan många behöva minska sin konsumtion.

Frida Bratt konstaterar i bloggen att den analys som Riksbanken gjorde över räntehöjningarna så sent som i februari nu är ”kastad i papperskorgen”, när Riksbankschefen Stefan Ingves konstaterat att ”vi är i ett helt annat läge nu”.

”Och det har han ju rätt i. Sedan Riksbankens senaste räntemöte har ett krig brutit ut, och inflationen i Sverige har rusat över 6 procent för mars månad. Riksbankens prognoser var felaktiga och nu måste man göra om helt” skriver Freda Bratt.

”Två sätt att gå tillväga”

Hon konstaterar också att Riksbankschefen varit tydlig med att bankens uppdrag är att värna prisstabiliteten, inte någonting annat, även om det blir på bekostnad av konjunkturen.

Det finns två sätt att gå tillväga, menar Frida Bratt. Antingen väljer Riksbanken att börja höja räntan nu, eller ”att höja mer senare”. Vid det sista valet blir chocken mycket större för marknaden. Det bådar för en första höjning nu, annars blir det ganska mycket för Ingves att förklara efter det penningpolitiska mötet som sker den 27 april.

”Hur mycket högre kan räntan bli?”

”Varför vill man avvakta med konsekvensen att behöva höja mer senare? Bolåntagare kan alltså vara helt säkra på att räntekostnaderna kommer bli högre framöver”, skriver hon.

Det stora fråga blir då hur mycket högre räntan kan bli? Svaret på den frågan får stor inverkan på svenskarnas ekonomi då vi numera är högt skuldsatta. I Finansinspektionens bolånerapport beräknas den genomsnittliga skuldkvoten för nya bolånetagare ligga på 327 procent, den högsta nivån sedan FI började göra bolånekartläggningar.

Just nu befinner vi oss i ett läge där konsumentpriserna stiger kraftigt samtidigt som skuldsättningen i landet är mycket hög.

”Det ger på ett sätt ett slags naturligt tak för hur hög reporäntan egentligen kan bli. Bara en liten ränteökning ger stor effekt för väldigt många”, skriver Frida Bratt som också har gjort tre exempel på vad det innebär om boräntan höjs från 1,5 procent till 3 procent. Räkneexemplen nedan är gjorda utan att ta hänsyn till ränteavdragen, men Bratt menar att de ändå är relevanta då de visar hur stor skillnaden blir:

Tre exempel

Den som har ett bolån på 3 miljoner kr kommer vid en fördubbling av boräntan att behöva betala cirka 3 700 kr mer per månad. Är lånet i stället 4 miljoner kr kostar det 5 000 kr mer i månaden. Ett bolån på 5 miljoner kr kommer att innebära att månadskostnaden ökar med 6 250 kr.

Frida Bratts slutsats är att vi bör förvänta oss högre räntor på kort tid, men de hamnar inte på 5-6 procent, utan snarare på just 3 procent.

”Men bara en procentenhets höjning kan få stora effekter. Räkna efter vad en ränta på åtminstone 3 procent skulle innebära för din ekonomi. Ännu bättre är om du är beredd på en ränta på 5 procent, även om min bästa gissning är att den inte kommer hamna där”, skriver hon i bloggen.