Américo Fernández, privatekonom på SEB.

Privatekonomi Om ett år tror marknaden att styrräntan är mer än dubbelt så hög som hushållen förväntar sig. Den väntade räntestegringen riskerar att ta svenskarna på sängen och få oönskade följdeffekter, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández till Privata Affärer.

I SEB:s färska boprisindikator framgår det att hushållen förväntar sig att Riksbankens styrränta uppgår till 1,48 procent om ett år. Septembersiffran var marginellt högre, 0,03 procentenheter, än månaden innan.

Marknaden delar dock inte hushållens optimism utan räknar med styrräntan uppgår till 2,54 procent redan vid årsskiftet. I slutet av 2023 ligger prognosen på 3,41 procent, nästan 2 procentenheter högre än hushållens bedömning, enligt SEB:s enkätundersökning bland institutionella investerare, “Fixed Income Survey”.

SEB:s privatekonom Américo Fernández ser tydliga risker med hushållens låga ränteförväntningar.

– Jag tror att många hushåll förstått att inflationen påverkar deras hushållskalkyler. Men möjligen har man inte tagit tillräckligt med höjd för hur mycket räntekostnaden kan komma att förändras under hösten och det kommande året, säger han.

Américo Fernández påpekar att den stora skillnaden i förhållande till marknadens bedömning talar för att hushållen kan bli tagna på sängen när Riksbanken väntas gå hårt fram med räntehöjningar för att få ned inflationen.

– Det kommer att få effekter på konsumtionen, det vill säga att man håller ännu hårdare i plånboken än vad man gör i dag. Samtidigt är hushållens konsumtion en väldigt viktig tillväxtmotor för svensk ekonomi, vilket inte bådar gott för vare sig våra företag eller ekonomin i stort, säger han.

Beräkningar från SEB visar att den höga inflationen väntas innebära att hushållsutgifterna – som även inkluderar räntekostnader – för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj ökar med ungefär 80 000 kr under 2022, vilket motsvarar en fördubbling mot året innan.

Den dramatiska kostnadsökningen för hushållen kommer också att spilla över på bostadsmarknaden i form av fortsatta prisnedgångar, tillägger Américo Fernández.

Bostadspriserna har redan kommit ned ordentligt, men SEB räknar med ytterligare prisfall som slutligen landar på mellan 15 till 20 procent i mitten av 2023 jämfört med toppnoteringen i våras.

– Fallande bostadspriser är nog generellt inte ett stort problem för hushållen mer än den psykologiska effekten att man känner sig fattigare och förmodligen håller hårdare i plånboken, säger han.

SEB:s privatekonom tillägger att den nya regering som ska tillträda efter riksdagsvalet med stor sannolikhet sjösätter olika stödåtgärder för att motverka kostnadschocken för hushållen.

– Höstbudgeten i oktober kommer garanterat innehålla en del plånboksåtgärder som lindrar delar av den här utgiftssmällen, men långt ifrån allt eftersom finanspolitiken måste ha träffsäkra åtgärder som inte motverkar Riksbankens arbete, säger Américo Fernández.