Didner & Gerges Aktiefond förvaltas av Gustaf Setterblad och Adam Nyström.

Kommentar Didner & Gerges Aktiefond har tappat mark mot index i år och ligger tre procentenheter efter snittet, vilket är ovanligt svagt. Satsningen på tre storbanker i portföljen har slagit mot utvecklingen och två av dessa är Nordea och Handelsbanken som både varit i blåsväder under året.  

Enligt Morningstar är Didner & Gerges Aktiefond landets största med inriktning på Sverige – fondförmögenheten uppgår till cirka 45-46 miljarder. Drygt hälften av dessa kommer från PPM-systemet och anledningen till populariteten är förstås den fina utveckling som fonden haft ända sedan starten 1994.

Vid årsskiftet hade fonden haft en utveckling på 16,9 procent årligen jämfört med 11,7 för Six Return Index – och det är ojämförligen bäst i klassen under så lång tid.

Men i år ser utvecklingen alltså annorlunda ut där fonden ligger 3 procentenheter bakom snittet för Sverigefonder enligt Morningstar. Och det beror delvis på att fonden under flera år haft bank som ett klart tema bland de tio största innehaven.

I slutet av maj var Nordea, Danske Bank och Handelsbanken de tre största innehaven. De har också backat under 2018 med 16, 10 respektive 12 procent. Bakom ligger en svag tillväxt i både Nordea och Handelsbanken som båda varit i blåsväder för svaga rapporter.

Privata Affärer intervjuade Henrik Didner i mars och han menade att satsningen på Nordea ska ses i ljuset av att bolaget haft tunga investeringar bakom sig som i sig bör innebära högre intäkter framöver plus att banken har utlovat ett kraftfullt kostnadsbesparingsprogram som ska hjälpa till att lyfta vinsten framöver.

Tidigare var dock banksektorn ändå större i fondens portfölj, men det senaste året har Swedbanks sålts ut – och SEB finns inte längre med bland fondens tio största innehav. Men de tre återstående innehaven representerar cirka 27 procent av portföljen och utvecklingen för bankaktierna är därför högst väsentlig för fortsättningen.

I det sammanhanget ska också sägas att hela sektorn pressats av oron på den svenska bostadsmarknaden. Bankerna är högst beroende av bolån för sin lönsamhet och en nedgång av bopriserna plus att lägre köp och försäljning av hus och lägenheter slår mot resultaten.

Utöver bankerna har Didner & Gerge också drabbats av nedgången för Hennes & Mauritz som varit ett stort innehav i portföljen under lång tid. Fonden har dock tappat tålamodet med klädjätten med tiden och sålde under första kvartalet ut de sista aktierna i bolaget – Hennes & Mauritz har backat cirka 20 procent under året varav det största fallet skedde just i början av 2018.

Foto: istockphoto
Fonder
Rekordköp av techfonderKöpen sju gånger större än ifjol
Aktie
Powercell rasar kraftigt på börsen
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Bostad
Fjärde kvartalet: Fortsatt ökning av sålda bostäder
Sparande
SCB: Kraftigt minskande sparande
Rapport
Lundbergs höjer utdelningen
Spara
Nu stiger sparräntorna
Analyser
Här är torsdagens färska köprekar
Börsen
Börsen nära nollan
Train Alliance går som tåget i börsdebutenAktien steg 30 procent i inledningen
Placeringar
Två aktier att köpaOch två att vänta med
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Rapport
Starkt resultat från Engelska skolan
Bopriser
SBAB: Bopriserna står stilla i två år
Foto: Shutterstock
Rapport
Sinch: Höjde bruttoresultatet med 42 procent
Foto: Leo Sellén/TT
Rapport
Tungt för Actic
Räntan
Så påverkas privatekonomin av lägre inflation
Rapport
Något sämre för Elekta
Rapport
Catena Media: I linje med vinstvarningen
Insiders
Insiders fortsätter att agera efter rapporterna
Sektor
USA-diplomat: Ericsson och Nokia i nivå med Huawei
Foto: Shutterstock
Räntan
Danske: Högre sannolikhet för räntesänkning
Foto: Shutterstock
Coronaviruset
260 av H&M:s butiker i Kina är stängda
Inflationen
Inflationen minskade i januariPriserna sjönk på kläder, resor och el
Foto: Shutterstock
Försäkringar
Konsumentverket: Svårt att jämföra barnförsäkringarVaga och otydliga formuleringar försvårar för konsumenten
Foto: istockphoto
Här är onsdagens köprekar och analyser
Foto: Shutterstock
Konjunktur
KI: Offentliga finanser ej långsiktigt hållbara"Statsbidragen behöver öka med 14 miljarder per år fram till 2050"