I juni förra året beslutade riksdagen om en ny urvalsprocess för fonderna i premiepensionssystemet. Hädanefter ska fonder upphandlas till fondtorget.
En ny myndighet, Fondtorgsnämnden, fick uppdraget att upphandla, förvalta och granska de valbara fonderna. Det renoverade fondtorget ska stå klart 2025 och de första upphandlingarna beräknas starta under våren 2023, enligt Pensionsmyndigheten.
För en dryg månad sedan, den 24 februari, presenterade Fondtorgsnämnden ett utkast med föreslagna upphandlingskrav för aktiefonder. Fondbranschen uppmanades att lämna synpunkter på utkastet senast den 17 mars.
Kritiken var hård, inte minst när det gäller myndighetens krav om att fondbolagets totala förvaltade kapital måste uppgå till 5 miljarder kronor för att få delta i upphandlingen. Kravet är dessutom retroaktivt – fondbolaget måste ha uppnått kapitalnivån den 31 december 2022.
Pensionsspararna kan i dag välja mellan cirka 470 fonder på fondtorget. Innan fondavtalen skärptes 2018, bland annat med ett storlekskrav på minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital utanför fondtorget, fanns över 800 fonder.
På det nya upphandlade fondtorget kommer det vara mellan 150 till 200 fonder, enligt Pensionsmyndighetens uppskattning.
Gränsvärdet som nu föreslås avser totalt förvaltat kapital, inklusive det inom premiepensionssystemet. Exakt hur kapitalkravet påverkar utbudet på fondtorget får Privata Affärer däremot inget svar på från Fondtorgsnämnden.
”Fondbolagen har idag ingen skyldighet att rapportera in förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet till oss, och det är därmed uppgifter vi i dagsläget inte har tillgång till”, uppger myndigheten i ett mejl.
CB Fonders vd och förvaltare Alexander Jansson kallar det föreslagna kapitalkravet för en ”konkurrensbegränsning”. Han förklarar att det innebär att bolagets fonder, CB Save Earth och CB European Quality, som i dag är tillgängliga på premiepensionstorget, inte skulle få vara med i upphandlingsprocessen.
– Så många som möjligt borde få vara med och tävla på lika villkor. Nu blir vi och många andra mindre aktörer exkluderade direkt på grund av ett godtyckligt krav, säger han.
– Om vi får vara med och de stora fondbolagen vinner upphandlingen ändå blir det en helt annan sak för då har man vunnit under fri konkurrens, tillägger förvaltaren.
Investmentbolaget Atle, med fondbolagen Humle och TIN Fonder bland innehaven, är inne på samma spår.
”Vi är oroade över att det minsta föreslagna AUM (förvaltat kapital, reds. anm) på 5 miljarder kronor är godtyckligt, anti-konkurrenskraftigt och strider mot pensionsspararna bästa”, skriver bolaget i sitt svar till myndigheten.
Alexander Jansson ser även risker kopplat till pensionsspararnas framtida avkastning om förslaget ligger fast.
– Det finns inget likhetstecken mellan stora och bra fonder. En fond blir naturligtvis stor för att den gjort bra ifrån sig, men när storleken ökar brukar även problemen komma – det kan bli svårare att verkställa strategin på grund av den större volymen och det kan i sin tur göra att man tappar skärpan, säger han.
Fondtorgsnämndens kanslichef Erik Fransson svarar på kritiken i ett mejl där han konstaterar att myndighetens uppdrag är att ”handla upp fonder av hög kvalitet till fondtorget” för att bygga ett tryggare premiepensionssystem.
”Det finns många aktörer på marknaden – stora som små, som väl kan leverera på uppdraget att erbjuda högkvalitativa och kostnadseffektiva fonder. Kvalitet handlar om att ha rätt typ av resurser och processer på plats i förhållande till fondens investeringsstrategi”, tillägger han.
När det kommer till hur Fondtorgsnämnden resonerat kring nivån på det föreslagna kapitalkravet svarar Erik Fransson att beloppsgränsen finns för att ”säkerställa en stabilitet i utbudet på fondtorget” och att den ”kan komma att variera” beroende på vilken typ av fonder som upphandlas.
”Fondtorgsnämnden kommer teckna långa avtal med fondbolagen och det är viktigt att dessa bolag har en kritisk massa under förvaltning så att de har finansiella resurser att utveckla sin verksamhet över tid och kan leva upp till EU:s omfattande och resurskrävande compliance- och rapporteringsregelverk”, fortsätter Erik Fransson i mejlet.
Alexander Jansson avfärdar Fondtorgsnämndens motivering.
– Där har man missat poängen och bortser från olika upplägg, säger han och förklarar att den struktur som CB Fonder, likt många andra på den svenska fondmarknaden, använder innebär att förvaltningen är baserad i Sverige medan själva fondbolaget placerats i Luxemburg.
– Vi ser till att fonden presterar så bra som möjligt. Sedan finns det massvis med kompetens inom fondbolagen i Luxemburg, organisationer som förvaltar belopp många gånger större än den här miniminivån på 5 miljarder kronor, kring dessa frågor, exempelvis EU:s rapporteringskrav, som de också hanterar, säger han.
Förvaltaren betonar att CB Fonder uppfyller EU:s ökade krav på efterlevnadskontroll, ”compliance”, och hållbarhetsrapportering.