Valutaexperten: Räkna med rekorddyr dollar

Historiskt har euron varit något mer värd än den amerikanska dollarn, men nu är läget annorlunda. I början på juli var euron för första gången på nästan 20 år lika mycket värd som en dollar. Därefter har dollarn stärkts ytterligare och på tisdagsmorgonen nåddes en ny milstolpe då valutan handlades under par – en växelkurs på 1,0 – i förhållande till euron.

Sedan årsskiftet uppgår eurons värdetapp mot dollarn till 13 procent. Även kronan har försvagats kraftigt under året och rasat nära 20 procent mot den amerikanska valutan. För närvarande kostar en dollar 10,74 kr, vilket kan jämföras med 8,71 kr för ett år sedan.

Det finns flera orsaker till dollarförstärkningen, enligt Carl Hammer, analyschef på SEB.

– Framför allt har det att göra med att den amerikanska ekonomin utvecklas helt okej i relativa termer. Europa har fortsatt stora utmaningar med energikris och förmodad recession, säger han.

Carl Hammer förklarar att nedgången i eurokursen, vilket även påverkar kronan, speglar den minskade riskaptiten på marknaden. Effekten är den motsatta för dollarn, vilken betraktas som en defensiva valuta i turbulenta tider.

Allt talar nu för att trenden håller i sig. I en färsk analys bedömer SEB att eurokursen faller till 0,95 mot dollarn under hösten, det vill säga att en euro kostar 95 amerikanska cent.

– Vi tror att tillväxtutsikterna i Europa kommer att försämras samtidigt som inflationen ligger kvar på en hög nivå. Det gör att vi har en ljum vy på riskaptiten, vilket brukar vara det som påverkar dollarn allra mest positivt, säger Carl Hammer.

Prognosen är lika dyster för kronan. Storbanken väntar sig att dollarkursen kommer att nå 11 kr inom de närmaste månaderna.

– Det är mer eller mindre en rekorddyr dollar, säger Carl Hammer och tillägger att senast kronan var på sådana låga nivåer var när it-bubblan sprack för drygt 20 år sedan.

Samtidigt gäller inte längre den gamla sanningen om att en svag växelkurs är gynnsamt för Sverige som ett exportberoende land, understryker SEB:s analyschef.

– Jag tror att vi skjuter oss själva i foten om vi tror att det är bra att ha en svag växelkurs i tider med väldigt hög inflation. Att vi eventuellt får en ännu svagare valuta bidrar till inflationen kvarstår på höga nivåer. Det urholkar i sin tur människors köpkraft, säger Carl Hammer.

– Vi är vana med att det är bra för Sverige med en svag växelkurs. Men de positiva effekterna av det överväger inte de negativa i dagsläget, tillägger han.

Den höga inflationen i Sverige är till stora delar importerad vilket gör att den kan tryckas ned med en starkare kronkurs, enligt Carl Hammer.

Han tycker därför sedan flera månader tillbaka att Riksbanken borde pausa sina inköp av utländska valutor på 12 miljarder kronor per månad i förtid. Den svenska centralbanken har uppgett att valutaköpen ska upphöra vid årsskiftet.

– Det skulle skicka en signal till marknaden om att man inte tycker det är särskilt lyckat att ha en sådan svag växelkurs som vi har i dagsläget. Riksbanken hävdar att de här valutaköpen inte har någon betydelse, men det stämmer inte i min mening, säger Carl Hammer, och fortsätter:

– Att kronan tappar i värde borde man ta på större allvar när vi har en inflation som till stora delar är importerad.