Sverige står pall mot stark krona

Det är det osäkra läget kring skuldkrisen i Europa och risken för att valutasamarbetet havererar på sikt som är bakgrunden till att euron försvagats kraftigt det senaste året.

Samtidigt attraherar Sveriges starka statsfinanser kapitalinflöden. De senaste veckorna har förstärkningen gått ganska snabbt och på onsdagen handlades kronan under den psykologiska gränsen 8,50 gentemot euron.

”Skälet till de senaste dagarnas kronförstärkning är att Riksbanken publicerade sitt protokoll från det senaste penningpolitiska mötet där det framgick att det inte alls är säkert att de kommer att sänka reporäntan i september som marknaden förväntar sig. Det satte i gång rörelsen på marknaden, där sämre likviditet i semestertider dessutom kan ha bidragit till att förstärka den”, säger Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB.

Kronan är ännu inte påtagligt stark, utan det handlar främst om att euron är svag. Gentemot exempelvis dollarn handlas kronan på svagare nivåer nu än under första kvartalet i år.

En stark valuta gynnar importerande företag genom högre marginaler. Men om de istället väljer att sänka sina priser är det positivt för hushållen då varorna blir billigare, inflationen faller och Riksbanken kan hålla fortsatt rekordlåga räntor.

Däremot är en stark valuta negativ för företag som exporterar eftersom det pressar marginalerna och försämrar konkurrenskraften. Nu sjunker dessutom efterfrågan på många marknader samtidigt som kronan inte försvagas, och det avviker från det normala mönstret.

”Vår uppfattning när vi pratar med de stora exportföretagen är dock att beroendet av en svag valuta har minskat, bland annat på grund av globaliseringen och att tjänsteexporten har ökat. Många företag har dessutom tillverkning utanför Sverige vilket självklart minskar betydelsen av kronkursen”, säger han.

Däremot finns det risk för att mindre exportbolag som har en mer traditionell exportmodell med tillverkning I Sverige och försäljning utomlands kan påverkas negativt om kronan fortsätter att stärkas från dagens nivåer.

Men till syvende och sist är det efterfrågan som är avgörande och svenska exportbolag står sig också bra i den internationella konkurrensen till följd av en lång period med stark produktivitetstillväxt, enligt Richard Falkenhäll.

Än så länge rör det sig bara om en förstärkning av kronan på några procent, att jämföra med till exempel rusningen i schweizerfrancen förra sommaren som tvingade centralbanken till den ovanliga åtgärden att fixera valutan till en viss maxnivå gentemot euron.

”Då hade kursen rusat med cirka 40 procent och man var rädd för att det skulle fortsätta. Men vad jag kan se nu har den starka valutan inte fått några större effekter på landets handelsbalans”, säger Richard Falkenhäll.

SEB räknar med att kronan fortsätter stärkas gentemot euron, men att den kan försvagas något på kort sikt efter den snabba rörelsen uppåt. Richard Falkenhäll tror dock inte att nuvarande läge kommer att leda till några åtgärder från Riksbankens sida.

”Det ska till en större och framför allt bredare förstärkning av kronan för att det ska få penningpolitiska effekter. Riksbanken tar hänsyn till TCW-index som ger en heltäckande handelsviktad bild av kronans styrka. Dessutom har Riksbanken redan tecknat in en något starkare valuta i sina prognoser”, säger han.