Räntor
SBAB: Då sänker Riksbanken räntan igen
Publicerad: 20 oktober 2022, 07:30
Foto: Shutterstock
Riksbanken väntas höja styrräntan med 50 punkter i november och sedan med 25 punkter till i februari, där räntan väntas toppa på 2,50 procent. Sedan blir nästa steg en räntesänkning med 25 punkter i september nästa år. Det bedömer SBAB i sin rapport Boräntenytt, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.
Nyhetsbyrån Direkt
”Inflationen har tyvärr fortsatt att komma in på mycket höga tal. Även om vi tror att toppen i praktiken är nådd – ett par tiondelar upp eller ned – är det besvärande att vi inte ser framför oss någon snabb nedgång i närtid. Vår bedömning är nu därför att Riksbanken kommer att behöva höja styrräntan lite snabbare i närtid jämfört med vår föregående prognos men att styrräntan sedan toppar på 2,5 procent i februari”, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije i en kommentar.
SBAB:s tidigare prognos var att styrräntan skulle toppa något lägre, på 2,25 procent. Samtidigt ser de en något tidigare första sänkning än i föregående prognos. Styrräntan väntas nu sänkas med 25 punkter i såväl september 2023 som februari 2024, vilket tar ned den till 2,00 procent.
”I september nästa år tror vi dock att Riksbanken tvingas ta ett steg tillbaka för att dämpa den kraftigt negativa effekten av räntehöjningarna på den reala ekonomin. Vi bedömer att en långsiktigt välavvägd nivå på styrräntan – den normala styrräntan – ligger på 2 procent”, säger Robert Boije.
Riksbankens räntehöjningar får den rörliga, tremånaders, bolåneräntan att stiga till 3,5 procent i november och toppa på 4 procent under våren 2023. Sedan sjunker den tillbaka några tiondelar när Riksbanken sänker styrräntan igen.
Femårsräntan väntas samtidigt stiga till 4,9 procent i början av nästa år för att sedan sjunka tillbaka till runt 4,5 procent de kommande åren.
Indikatorer SBAB följer visar samtidigt att bankernas bolånemarginaler sjunkit i år och nu är nere i samma låg nivå som just före finanskrisen, justerat för bankernas ökade kostnader för kapitaltäckning.
”Våra indikatorer för bankernas bolånemarginal pekar sammantaget på en fortsatt hård konkurrens om bolånekunderna bland bankerna. Utvecklingen är inte förvånande med tanke på den kraftigt vikande aktiviteten på bostadsmarknaden och sett till att incitamenten för bolånekunderna att söka lägst möjliga ränta rimligen har ökat i takt med de kraftigt stigande räntorna”, säger Robert Boije.