Riksbanken höjer räntan till 0,25 procent

Vi har nu den högsta inflationen på 30 år, och Riksbanken höjer därför reporäntan från noll till 0,25 procent, från 0 procent.

Riksbankdirektionens prognos är att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år.

Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april.

Enligt Infronts enkät väntade sig nio av tolv analytiker att Riksbanken skulle lämna styrräntan oförändrad medan tre trodde att reporäntan skulle höjas med 25 punkter, till 0,25 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,00 procent.

Direktionen var enig om räntebeslutet och räntebanan.

Samtidigt meddelade Riksbanken att de beslutat att sänka takten i köpen av värdepapper under andra halvåret till 37 miljarder kronor, samt att sluta köpa statsskuldväxlar från den 28 april.

”På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet”, skriver Riksbanken.

Riksbankens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år och att den ligger något under 2 procent i slutet av den treåriga prognosperioden.

Det har dock varit stora svängningar i inflationen och osäkerheten kring inflationsutsikterna är stor.

”Riksbanken anpassar penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja reporäntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet”, skriver Riksbanken.

I Riksbankens nya prognos väntas KPIF-inflationen ligga runt 6 procent de närmaste månaderna innan den vänder ned och återgår till målet på 2 procent 2024.

Den underliggande inflationen, mätt som KPIF exklusive energi, håller sig hög längre för att sedan gradvis sjunka mot målet.

Bild: Riksbankens prognos för KPIF-inflationen

Bild: Riksbankens prognos för KPIF exklusive energi

Världsekonomin påverkas fortfarande av den stora störning som pandemin inneburit och fortsätter att innebära i exempelvis Kina. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken konstaterar att kriget har orsakat ett stort mänskligt lidande och drivit miljontals människor på flykt.

”De ekonomiska konsekvenserna syns i nya störningar i de globala produktionskedjorna, förvärrade leveransproblem och osäker tillgång på flera viktiga råvaror. Detta leder till högre priser på energi och livsmedel, vilket pressar upp inflationen ytterligare i ett läge där den redan är hög i flera länder”, skriver Riksbanken.

Den skriver vidare att såväl svensk ekonomi som ekonomierna i omvärlden går nu in i en lugnare tillväxtfas, men den ekonomiska aktiviteten bedöms trots det vara fortsatt god.

Beträffande inflationen i Sverige konstaterar Riksbanken att det har varit ovanligt kraftiga svängningar. I fjol berodde uppgången i inflationen till stor del på snabba prisuppgångar på energi, men sedan årsskiftet har även inflationen bortsett från energi ökat snabbt och blivit betydligt högre än Riksbankens prognos från i februari.

”Utfallen tyder på att uppgången nu är bred och priserna på såväl varor och livsmedel som tjänster ökar ovanligt snabbt”, skriver Riksbanken.