Fonder
Tungt för Brasilienfonder
Publicerad: 4 juni 2013, 13:35
Foto: Istockphoto
Svaga tillväxtsiffror sänker börsen i Brasilien, som varit en stor besvikelse i år. Fonderna har backat med 7 procent på en vecka.
JP
Joakim Petersson
Brasiliens ekonomi har svårt att resa sig ur sin svacka. BNP-siffran för första kvartalet på 1,9 procent i årstakt var ännu en i raden av besvikelser. När statistiken släpptes i onsdags tog en redan sur aktiemarknad riktning söderut.
Fallet fortsatte under torsdagen när Brasiliens centralbank höjde sin styrränta med 50 punkter till 8 procent. Höjningen var större än förväntat och målsättningen är att få ned inflationen ligger i det övre intervallet av centralbankens mål.
För svenska fondsparare blir nedgången särskilt tydlig på grund av ofördelaktiga valutaeffekter. Brasilienfonderna har i snitt backat 7 procent på en vecka, enligt Morningstar. Det är mer än vad börsen fallit och det beror på att den brasilianska valutan försvagats rejält den senaste veckan.
Ser man däremot sedan årsskiftet har Bovespa-index fallit med 11,5 procent i lokal valuta. Samtidigt har fonderna fallit betydligt mindre.
Det beror delvis på att valutaeffekterna fram till förra veckan verkade positivt för svenska fondsparare. Men också att många fondbolag har relativt låg exponering mot råvarubolag som varit sänke på börsen i år.
– Bovespa har högre andel råvarubolag, som gått dåligt på sistone. Aktiva investerare har generellt mer investeringar med exponering mot inhemsk efterfrågan, förklarar Mikko Ripatti, som förvaltar FIM:s Brasilienfond.
Investerare kommer att noga studera tillväxt- och inflationssiffror framöver, säger han. Någon omedelbar ljusning har han inte i sikte, men ser ändå investeringsmöjligheter. Om än inte lika breda som när tillväxten var högre.
– Nu handlar det verkligen om ”stock picking”, säger han.
FIM:s strategi är att vikta om Brasilienfonden mot allt mer konsumentbolag, som drar fördel av ökad köpkraft hos befolkningen.
– Medelklassen har blivit den största sociala klassen i Brasilien. Det ökar efterfrågan på tjänster inom bland annat utbildning, sjukvård och finans, säger han.
Tabellen som hör till artikeln kan inte längre visas.