Ny lagstiftning om fonder

Från och med 22 juli EU-anpassas svensk lagstiftning för så kallade alternativa investeringsfonder. Det är ett paraplybegrepp för många typer av fonder, bland annat riskkapital-, fastighets- och råvarufonder.

– Nu regleras alla typer av fonder som inte var det tidigare, säger Anna Larris, som är sakkunnig på Finansdepartementet.

– Reglerna liknar den fondlagstiftning som finns i dag. FI (Finansinspektionen) gör en väldigt grundläggande kontroll för att säkerställa att förvaltaren ska uppfylla de krav som ställs i det nya regelverket.

En rad krav på förvaltarna ska stärka skyddet för investerare. Dels handlar det om verksamhetsregler och dels om allmänna/organisatoriska krav, uppger Anna Larris:

• Verksamhetsregler kan sägas inkludera uppföranderegler (krav på att förvaltaren ska handla hederligt, rättvist, professionellt och på ett sätt som bäst gagnar investeraren), regler om ersättning (bonussystem för förvaltare) och reglerna om intressekonflikter (de som kontrollerar riskerna ska separeras från de som tar riskerna).
• Allmänna/organisatoriska krav handlar om lämplighetsprövning av styrelseledamöter, delegering och värdering.

Utöver det ställs krav på en miniminivå av information som ska rapporteras till investerarna och FI. Som småsparare ska du kunna ta del av faktablad, där bland annat risknivå och avgifter framgår, för alla typer av fonder.

Reglerna för fondernas marknadsföring ska också harmoniseras inom EU. Samma krav ska gälla för svenska och utländska fondbolag.

– Det blir lättare att sälja över gränserna. Förhoppningsvis kan det öppna för större konkurrens. Tidigare har det varit ett problem med olika regler för olika länder, säger Anna Larris.