Japan klarar finansoron

De japanska bankerna hade just börjat ta sig ur problemen med de egna balansräkningarna när USA och Europa började ägna sig åt värdepapperiserade produkter, och de japanska bankerna exponering mot dessa problemhärdar är därmed begränsad.

De stora japanska bankerna påverkas visserligen negativt av den amerikanska finanskrisen, men de direkta skadeverkningarna antas bli relativt begränsade, vilket kan förklara varför japanska politiker uppvisar ett relativt begränsat intresse för den globala finanskrisen.

Däremot finns farhågor om att de indirekta konsekvenserna av finanskrisen även kommer att drabba den japanska ekonomin, och enligt Hubert Fromlet finns det inte mycket som talar för den så kallade ”decouplingsteorin”.

– Jag tror att den teorin måste vara förlegad – om USA hamnar i stagnation eller recession, vilket de kanske redan är, så påverkas också Japan, sade han vid en pressträff på onsdagen.

Hubert Fromlet säger sig dock tillhöra den mer optimistiska sidan när det gäller förutsättningarna för att den japanska ekonomin snarare står inför en mjuklandning än en recession.

Även om konjunktursignalerna är blandade ser Hubert Fromlet en tillväxt på cirka 1 procent i Japan i år, följt av 1,25-1,5 procent 2009. Det innebär att tillväxten ligger något under potentialen men att ekonomin ändå undviker recession.

Bidrag till tillväxten kommer bland annat från bostadsbyggandet, som stabiliseras efter det kraftiga raset 2007 (som orsakades av regeländringar). Exporten kommer visserligen att dämpas, men går fortsatt ”hyggligt” med stöd av att en allt större del går till Kina och övriga Asien.

Privatkonsumtionen väntas däremot att fortsätta att utvecklas svagt, en åldrande befolkning, svag löneutveckling och en låg sparränta utgör hämmande faktorer för den japanska privatkonsumtionen.

Det privata sparandet i Japan uppgår enligt aktuella beräkningar till cirka 1.600.000 miljarder yen, medan hushållens lånestock endast motsvarar en fjärdedel av sparandet.

Hubert Fromlet vill inte gå så långt att han säger att det betyder att räntehöjningar från Bank of Japan skulle vara gynnsamt för privatkonsumtionen, ”men den mycket låga räntan har varit konsumtionshämmande”.

Han konstaterar att många äldre japaner i hög grad lever på ränteinkomster, och högre räntor skulle därmed öka konsumtionsutrymmet.

Samtidigt är det oklart vad det faktum att vissa priser har börjat stiga kraftigt i Japan kommer att betyda för privatkonsumtionen. Hubert Fromlet konstaterar att priserna på varor och tjänster som hushållen köper ofta, som ris och bensin, har stigit relativt kraftigt den senaste tiden. Det bidrar till
att KPI nu är rejält på plussidan, och att den upplevda inflationen kan vara ännu högre.

Men sett till konsumentdeflatorn i BNP rådde fortsatt deflation i Japan under det fjärde kvartalet, och rensat för tillfälliga faktorer som energi och livsmedel är även KPI- förändringen nära noll på årsbasis. Och givet att tillväxten väntas bli medioker det närmaste året ser Hubert Fromlet få
möjligheter för Bank of Japan att höja styrräntan den närmaste tiden.

Han konstaterar dock att de japanska räntorna, såväl långa som korta, är väl låga givet att ekonomin i stort sett har ”normaliserats”. Även om tillväxten inte är extremt stark så har den japanska ekonomin upplevt 22 kvartal i rad med positiv BNP-tillväxt, vilket är den längsta perioden med oavbruten tillväxt under efterkrigstiden.

(Nyhetsbyrån Direkt)