Dyra fondavgifter för fallande Rysslandsfonder

Hur man än vrider och vänder på statistiken så ser det dystert ut för de sparare som äger andelar i någon av marknadens Rysslandsfonder.

Bara i år har kategorin Ryssland backat med nästan 9 procent i snitt, enligt fondutvärderaren Morningstar.

Årets vinnarfond i kategorin är Danske Invest Russia som enbart har backat med knappt 3 procent. Läsarfavoriten East Capital Rysslandsfonden har minskat med 6,5 procent i år. Sämst i klassen är FIM Russia som har gått ned med 16,4 procent.

Sett på fem år är resultatet lika dystert. Av de svenskbaserade fonderna så är Carnegie Rysslandsfond bäst med ett minus på 10,6 procent. Näst bäst är SEB Rysslandsfond med minus 18,7 procent och bronspengen går till East Capital Rysslandsfonden som ligger back med 19,5 procent på fem år.

Samtidigt som fonderna rasar i värde fortsätter fondbolagen att tjäna bra med pengar. Spararna fortsätter ju att betala sina fondavgifter oavsett hur fonden går. East Capitals fondbolag tar till exempel 2,5 procent i årlig avgift av sina kunder, trots att fonden gjort minusresultat.

Men den senaste månaden har riskaptiten återvänt till Moskvabörsen som i snitt har ökat med 3 procent.

Bäst av de nordiska aktörerna har det gått för Danske Invest Russia som steg med 4,7 procent, följd av Handelsbanken Rysslandsfond som återtog 4 procent av årets nedgång och Carnegie Rysslandsfond som ökade med 3,7 procent.

Förvaltarna på East Capital knaprade in 3 procent av årets tapp.

Frågan är nu om vi ser ett trendbrott eller om uppgången bara är ett tillfälligt glädjefnatt.

Elena Lovén, förvaltare av Swedbank Robur Rysslandsfonden sedan 2007, säger att månadens uppgång är en funktion av nedtryckta kurser och en allmän ökad riskaptit bland investerarna. Det är dock för tidigt att säga om Moskvabörsen står för ett genombrott.

– Politiken som har hjälpt till att pressa ned värderingarna har inte förbättrats. Därför tror jag inte att den stora trenden bryts. Jag tror inte att vi får tillbaka den råvarubetingade hausse som rådde 2005-2006, säger hon

Olje- och metallberoende Ryssland har i stället tvingats att revidera tillväxtmålet för året som tidigare låg på 5 procent, mycket beroende på lägre olje- och råvarupriser.

På plussidan finns förhållandevis stabila företagsvinster, låga bolagsvärderingar samt att många förvaltare är underviktade i ryska aktier sedan tidigare.

– Många tycker nu att riskerna har varit överdrivna och då går Moskvabörsen lite bättre, säger Elena Lovén.

En annan pådrivande faktor är att de ryska bolagen har fördubblats direktavkastningen det senaste året till drygt 4 procent i snitt.

– I augusti och september inleds utdelningssäsongen och då ska drygt 7 miljarder dollar betalas ut till aktieägarna, säger hon.

Vad ska kunna bryta den nedåtgående spiralen på lite längre sikt?

– För att få in lågsiktigt kapital måste politiken förändras. Investerarna vill se en mer demokratisk utveckling där president Putin och regeringen genomför ett antal obeväma reformer i stället för koncentrera sig på att behålla den politiska makten, säger Elenna Lovén.