måndag25 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Aktier

Valuta – vem bryr sig?

Publicerad: 17 september 2010, 12:24

Vi på Skagen Fonder bryr oss om valutan. Men när vi på kundmöten får frågan om vi tror att dollarn ska stärkas eller försvagas och vad vi tror om euron och yenen är vårt ärliga svar: Vi har ingen aning, skriver Skagen Fonders Kristoffer Stensrud.

Ämnen i artikeln:

Kristoffer StensrudSkagen

AB

Anna Blomén


Den klassiska så kallade carrytrade-filosofin i valutamarknaden är enkel: att låna i lågräntevalutor som faller i kurs och investera i allt annat som stiger. Idén är också ganska förnuftig och fungerar bra under långa perioder.

Men som den norske rallyföraren Petter Solberg säger: ”It is not the fart that kills, it is the smell.” 1998 och 2008 var båda år då det verkligen smällde – för dem som var belånade i lågräntevalutor. Tidigare intjänade pengar blev fort uppätna och skulden ökade kraftigt. Med andra ord: det finns ingen gratislunch, inte heller på valutamarknaden.

Fast det finns några tricks som kan ge dig en lite billigare lunch än alla andra.

Vad gör vi på Skagen när det gäller valuta? Lite. Vi har globala fonder. Valutor är per definition ett nollsummespel. Den enes förtjänst är den andres förlust. Med tiden skapas det mervärden här också, hävdar somliga. Det är lyckligtvis inte vårt bord. Eller sagt med Warren Buffetts ord: ”On currencies we are agnostic, all countries are a sell.”

Vi noterar att några länder tror att de tjänar på en svag valuta utifrån merkantilistiska modeller, som för andra ledde till döden under den franska revolutionen 1789.

De första åren i bolagets historia såg vi faktiskt på valutor som en möjlighet för extra avkastning. Världen var inte så global som den är i dag. Ett element i investeringsprocessen var att hitta rätt land och rätt valuta. Gissade du riktigt, blevbetalningen några procentenheter ”extra” avkastning och vice versa. Under det senaste årtiondet har fokus förändrats. Globaliseringengör att gamla förutsättningar och fördomar har grusats.

Våra två stora sydkoreanska innehav i Skagen Kon-Tiki, SamsungElectronics och Hyundai Motors,är glittrande exempel. Lokala investerare ser på utvecklingen för landets valuta som en viktigdrivkraft för aktiekursen. Men de har då glömt ett centralt element: det är inte bara försäljningen, utan också produktionen av varorna, som har flyttat utomlands.

För Samsung Electronics del är försäljningen fördelad nästan helt lika mellan alla världsdelar. Utifrån rädslan för teknikläckage, ligger produktionen av vitala komponenter dessutom i Sydkorea – medan löpandebandproduktionen är väl spridd över hela världen, från Mexiko till Kina, Turkiet, Ungern och Slovakien.

I praktiken betyder detta att försäljningen i varje region är väl anpassad till produktionen isamma valutaområde. För Hyundai Motors är visan densamma.

Vårt nya bolag i Skagen Kon-Tiki, det taiwanesiska IT-bolaget Hon Hai Precision, är ett annat exempel på att världen är global, och att utvecklingen i den lokala valutan har lite att säga om aktiekursen. Om du äger en Iphone, ser du på baksidan att den är designad av Apple, Cupertino, Kalifornien. Produktionen sker däremot av det taiwanesiska bolaget Hon Hai Precision med fabriker iKina.

Trots att världen är global, går det ändå att hitta möjligheter att tjäna pengar på valuta, genom köp av aktier i ett bolag? Jo då, det är faktiskt möjligt, men vi ger ingen garanti. Ett trick är att se på begreppet kapitalkostnad.

Ta Sydkorea som exempel. Generellt prissätts de börsnoterade företagen där lägre än i andra jämförbara länder. Rabatten beror bland annat på närheten till Nordkorea. När vi köper aktier i Samsung Electronics, som har sitt huvudkontor i Seoul, spelar det då någon roll för aktiekursen om grannlandet är snällt eller inte?

Bolaget är globalt oavsett och kommer att fortsätta att vara det i all framtid. Att det i dag är bland de avgjort ledande inom sina verksamhetsområden, världen över, har ingenting med huvudkontorets geografiska placering att göra. Eller att grannen heter Nordkorea.

Skagen försöker systematiskt att leta efter skillnader i lokal och global värdering av företagen och dra nytta av detta i våra investeringsbeslut. Och som på 1990-talet, då konvergensen mellan europeiska ekonomier var det stora temat, ser vi nu allt eftersom en konvergens i begreppet kapitalkostnad (cost of capital). Med god hjälp av att globala redovisningsregler, som akronymen IFRS betecknar, blivit en standard.

Valuta, ja vi bryr oss. Men betydelsen i dagens globala tidsålder har förlorat nästan all relevans för investerare med hela världen som område. Bortsett från i vår egen investeringsprocess. Just skillnaden mellan andras uppfattning av valutarisk och vår egen, med hänsyn till hur detta påverkar det lokala prisfastställandet på aktier, ger oss en fördel.

Jag tror inte heller att du som fondsparare behöver tänka så mycket på valuta.

KRISTOFFER STENSRUD

Portföljförvaltare Skagen Kon-Tiki

Krönikörens råd stämmer inte alltid överens med Privata Affärers rekommendationer.

Dela artikeln:

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Prenumerera