Brinnande bråte på en väg bredvid Baghdads flygplats efter bombräden.

Olja Oljepriserna steg med upp till 4 procent under den tidiga fredagsmorgonen efter nyheten från Iran om att Qassem Soleimani, Islamiska revolutionsgardets majorgeneral, dödats i en amerikansk bombräd mot flygplatsen i Baghdad.

Bombningen beordrades av USA:s president Donald Trump och var en hämnd för den attacken mot USA:s ambassad i Irak i helgen, som genomfördes av iranskstödd milis.

Brentoljan handlades stundtals strax under 70 dollar per fat den tidiga fredagsmorgonen, för att därefter krypa tillbaka till kring 68 dollar. Prisstegringen var den största intradagsökningen sedan bombräderna mot saudisk oljeinfrastruktur i september.

Den dödade iranske majorgeneralen hade just lämnat sitt flygplan i den irakiska huvudstaden, som anlänt från Libanon eller Syrien. Fyra andra personer, varav ytterligare en hög militär befälhavare vid namn Abu Mahdi al Muhandis, dog i attacken.

Aktionen beskrivs från flera håll som en markant eskalering i regionen, som är en krutdurk av konflikter mellan regionala och internationella ärkerivaler med Iran och Syrien på ena sidan och Saudiarabien, övriga arabvärlden och USA på den andra. I konflikten finns också ett flertal aktörer med spretiga allianser såsom Ryssland, Turkiet och Syrien.

I helgen kulminerade de våldsamma demonstrationerna vid ambassaden efter en tidigare attack mot en amerikansk flygbas där en amerikansk kontraktsanställd dödades.

Ayatollah Ali Khamenei, som har Revolutionsgardet direkt underställt sig som den religiösa polis- och militärmakten, har utlovat ”kraftfull hämnd” för general Qasseem Soleimanis död. Generalen var överbefälhavare över Quds-styrkorna, vars roll det är att bedriva assymetrisk krigföring samt underrättelse- och militäroperationer i främmande land.

Qasseem Soleimani har vid sidan av sitt uppdrag föreslagits av de mer konservativa leden av Irans politiska etablissemang som en tänkbar efterträdare till Hassan Rouhani som president. Hassan Rouhani har ifrågasatts efter att Donald Trump valt att överge det så kallade kärnavtalet med Iran, som var ämnat att öppna Irans ekonomi i utbyte mot nedläggning av kärnvapenutveckling men i stället renderade i en finanskris i när USA gjort sitt uttåg och återinfört sanktioner mot Iran.

Majorgeneralen var också en av de som påförts individuella sanktioner av USA vid ett flertal tillfällen, allra senast för att ha gett stöd åt den syriska regimen under kriget i landet. Även EU har riktat sanktioner mot Qasseem Soleimani.

 
Aktiechatt
Hernhag: Fyra stabila aktier för sommarportföljen
Gästkrönika
Börspsykologen: Låt känslorna ta semester när du ser över portföljenEn portfölj har inte några känslor - varför ska du ha det för den?
Val 2020
ING: Fortsatt oförutsägbart inför höstens presidentval
5/6
Trading Direkt: Detta driver börsen just nu
Börsen
Uppåt på fredagsbörsen
Placera
Flera CFD-bolag med svenska kunder stoppasAllvarliga brister i verksamheten
Foto: istockphoto
Analyser
Här är fredagens färska analyser
Foto: istockphoto
Brexit
Omvärldsstrategen: Brexit styr marknaderna i höst
Analys
Di: Dags att ta hem vinsten i SCA
Analys
Danske köpstämplar Ascelia Pharma
Analys
Danske slopar köprek för NobinaSer ökad konkurrens
Sektor
Obefintligt flygresande ger svaga trafiktalMen maj ändå bättre än april
Analys
Nordea: Zyn och återköp väntas lyfta Swedish Match vinst
Aktie
Boliden: Gruvbrand kostar 200 miljoner
Aktie
Clas Ohlsons vd lämnar bolagetLotta Lyrå har fått nytt jobb
Rapport
Slacks rapport en besvikelseFörväntningar på coronalyft
Asien
Blandat på Asiens börser
Foto: AP/TT
Wall Street
Wall Street: Index åt olika håll
Spara
Regeringen vill förbjuda inlåningsföretag utan garanti
Placera
Ålandsbanken ökar exponeringen mot europeiska aktier
Pandemin
Reserestriktionerna inom Sverige hävs
Foto: Johan Nilsson/TT
Analys
Sparebank 1: Sälj SAS innan det är för sentVarnar för utspädning vid emission
Börsen
IG: Historiens starkaste 50-dagarsrally
SBAB: Bopriserna står pallKan rentav stiga något i år
Bolån
FI: Bolåntagare har bra marginaler