Ekonomin Den globala tillväxten har tappat momentum, och indikatorer i många länder pekar mot en period av fortsatt dämpad tillväxt. Det skriver OECD i en interimsprognos.

OECD spår att global BNP ökar 3,0 procent i år och 2,2 procent nästa år. I juniprognosen spåddes 3,0 procent i år och 2,8 procent nästa år.

Prognosen för USA har dragits ned till +1,5 procent i år (2,5) och +0,5 procent nästa år (1,2). För euroområdet ligger prognosen på +3,1 (2,6) respektive +0,3 procent (1,6).

OECD konstaterar att den globala tillväxten därmed sjunker till en takt klart lägre än innan Rysslands invasion av Ukraina.

”Kriget har tryckt upp energi- och livsmedelspriserna betydligt, och förvärrat inflationstrycket i en tid när levnadskostnaderna redan steg snabbt runt om i världen”, skriver OECD.

Tillväxten i USA dämpas och i flera länder i Europa kan BNP komma att minska under vintermånaderna. Tillväxten i Kina väntas minska till 3,2 procent i år i spåren av nedstängningarna på grund av covid-19 och svagheten på fastighetsmarknaden, men policystöd antas lyfta tillväxten till 4,7 procent år 2023.

Inflationen har blivit brett baserad i många länder.

”Stramare penningpolitik och lättnader i flaskhalsarna bör dämpa inflationstrycket nästa år, men förhöjda energipriser och högre arbetskraftskostnader antas bromsa nedgångstakten”, skriver de.

Federal Reserve väntas höja räntan till 4,5-4,75 procent och Bank of England till 4,25 procent nästa år.

I Europa står ECB inför en utmanande miljö givet de osäkra utsikterna och breda inflationstrycket. Styrräntan väntas höjas till 4 procent 2023, samtidigt som de använder flexibiliteten i återinvesteringarna för att hejda fragmentisering.

I Japan, där det underliggande pristrycket förblir milt, så väntas den expansiva penningpolitiken stanna kvar.

Inflationstakten i euroområdet väntas sjunka från 8,1 procent i år till 6,2 procent nästa år, och i USA från 6,2 till 3,4 procent. För de utvecklade länderna inom G20 väntas en nedgång från 6,2 procent i år till 4,0 procent nästa år.

Det råder stor osäkerhet runt prognoserna. En mer omfattande energibrist, främst för gas, kan minska tillväxten i Europa med ytterligare 1,25 procentenheter 2023, och sänka den globala tillväxten med 0,5 procentenheter, samtidigt som inflationen i euroområdet kan dras upp med 1,5 procentenheter.

”Ytterligare räntehöjningar behövs i de flesta större ekonomierna för att förankra inflationsförväntningarna och säkra att inflationstrycket dämpas på ett uthålligt sätt”, skriver OECD.

De konstaterar att finanspolitiken behöver användas för att lindra effekterna på hushåll och företag från de höga energipriserna. Men detta stöd bör vara tillfälligt, och koncentreras till de mer sårbara, och dras bort när trycket i energipriserna avtar. Det bör också uppmuntra till minskad energianvändning.

”Kortsiktigt budgetagerande för att hjälpa levnadsstandarden bör ta hänsyn till behovet att minska ytterligare ihållande stimulanser i en tid av hög inflation och säkra uthålliga offentliga finanser”, skriver OECD.

Grafik: OECD-prognosimage