STOCKHOLM (Direkt) Läget för den globala ekonomin har förbättrats jämfört med hur det såg ut i vintras, men återhämtningen är bräcklig. Det behövs fortsatt åtstramning för att få ned inflationen, och finanspolitiken bör bli mer fokuserad på de som verkligen behöver hjälp.
Det skriver OECD i en interimsprognos.
OECD spår att global BNP ökar 2,6 procent i år och 2,9 procent nästa år. Det är en upprevidering från prognosen i november på 2,2 procent i år och 2,7 procent nästa år. Under 2022 ökade BNP med 3,2 procent.
OECD konstaterar att tillväxten förra året hölls tillbaka av inverkan från kriget i Ukraina, krisen för levnadskostnaderna och inbromsningen i Kina.
"Men mer positiva tecken har nu framträtt, då sentimentet hos såväl företag som hushåll har börjat att förbättras, livsmedels- och energipriserna börjar falla tillbaka och med den fulla återöppningen i Kina", skriver OECD.
Den globala tillväxten väntas ligga under trend under 2023 och 2024, då policyåtstramningen fortsätter att ge effekt, men inte desto mindre väntas en gradvis förbättring under prognosperioden då inverkan på köpkraften från den höga inflationen avtar.
Tillväxten i USA bromsar in till +1,5 procent i år (+0,5 i novemberprognosen) och +0,9 procent nästa år då penningpolitiken dämpar efterfrågan.
I euroområdet väntas en tillväxt på 0,8 procent i år (+0,5) och 1,5 procent nästa år då effekterna från energipriserna avtar. Tillväxten i Kina ökar från 3,0 procent förra året till 5,3 procent i år och 4,9 procent nästa år.
Förbättringen i utsikterna är ändå fortsatt bräcklig. Riskerna har blivit lite mer balanserade, men förblir lutade mot nedsidan.
"Osäkerheten om utvecklingen i kriget i Ukraina och dess bredare konsekvenser är ett stort orosmoment. Styrkan i inverkan från den penningpolitiska förändringen är svår att mäta och kan fortsätta att exponera finansiell sårbarhet från hög skuldsättning och höga tillgångsvärderingar, och även i särskilda segment på finansmarknaderna", skrev de.
Trycket på de globala energimarknaderna kan också återuppstå, och leda till förnyat pristryck och högre inflation.
Penningpolitiken behöver fortsatt vara åtstramande tills det finns tydliga tecken på att det underliggande inflationstrycket minskat på ett uthålligt sätt.
"Fler räntehöjningar behövs fortsatt i många ekonomier, inklusive USA och euroområdet. Med kärninflation som sjunker långsamt, så väntas styrräntorna fortsatt vara höga väl in på 2024", skriver de.
OECD framhåller också att finanspolitiken för att motverka effekterna av höga livsmedels- och energipriser behöver bli mer fokuserad på de som har störst behov.
En bättre inriktning och neddragning i rätt tid av det generella stödet skulle hjälpa till att säkra finansiell uthållighet, bevara incitament att minska energikonsumtionen och begränsa en påspädning av den samlade efterfrågan i en tid av hög inflation, skriver OECD.