Konjunktur Svensk ekonomi går in i en ny fas med en stark konjunktur. Risken för överhettning är större än för svag efterfrågan. Högt resursutnyttjande och brist på arbetskraft dämpar tillväxten. Trots det fortsätter såväl finans- som penningpolitik att vara mycket expansiv, vilket sätter fokus på inflation och löner. Det skriver Nordea i en konjunkturprognos på tisdagen.

Sveriges BNP väntas nu öka med 4,6 procent i år och 3,5 procent nästa år. I prognosen i maj spåddes BNP öka med 4,6 procent i år och 3,0 procent nästa år.

”Återhämtningen efter pandemin ligger bakom oss. Tillväxten breddas då även investeringarna tar fart och ekonomin går på alla cylindrar. Resursutnyttjandet är snart lika högt som under de starka konjunkturåren 2017 och 2018”, säger Annika Winsth, Nordeas chefekonom.

Hon noterar vidare att arbetslösheten faller snabbt och når samma nivå som innan pandemin redan nästa sommar. Bristtalen sätter matchningsproblematiken i fokus och löneökningarna växlar upp,

KPIF-inflationen väntas ligga på 2,1 procent i år och sedan sjunka till 1,7 procent nästa år.

Riksbanken väntas låta reporäntan ligga still under hela prognosperioden och först nästa år sluta med nya stödköp.

”Valåret 2022 innebär att finanspolitiken förblir mycket expansiv. Det finns utrymme för kloka investeringar, inte minst i infrastruktur och energiförsörjning. Risken är dock att det blir mer av kortsiktiga efterfrågestimulanser, vilket till och med kan vara skadligt”, enligt Annika Winsth.

Låg vaccinationsgrad och vaccineringsvilja i delar av omvärlden utgör en risk. Större ekonomiska bakslag är dock mindre sannolika. De nordiska länderna går i takt och visar styrka. Inte minst skapar en mycket hög vaccinationsvilja goda förutsättningar, enligt Nordea.

Bild: BNP-prognos

 

image