Nordea redovisar ett rörelseresultat på 1.609 miljoner euro för det fjärde kvartalet 2022. Analytikerna hade i genomsnitt förväntat sig 1.418 miljoner euro enligt Infronts sammanställning av 22 analytikers prognoser.
Nordeas räntenetto under det fjärde kvartalet 2022 blev 1.641 miljoner euro, en ökning med 17 procent jämfört med 1.407 miljoner euro i det tredje kvartalet.
Utfallet var 4 procent högre än analytikerprognossnittet på 1.571 miljoner euro enligt Infronts sammanställning.
Uppgången berodde främst på bättre inlåningsmarginaler, som dock delvis motverkades av lägre utlåningsmarginaler, skriver Nordea i bokslutskommunikén.
Nordeas provisionsnetto på 812 miljoner euro var 3 procent sämre än analytikernas snittprognos på 836 miljoner euro. Utfallet var också aningen lägre än provisionsnettot på 816 miljoner euro i det tredje kvartalet. Nordea skriver att lägre intäkter från sparande och placeringar delvis uppvägdes av högre intäkter från betalningar och kort.
Nettoresultat av poster till verkligt värde var i kvartalet 417 miljoner euro, medan väntat var 272 miljoner och resultatet föregående kvartal var 264 miljoner euro. Ökningen förklaras av Nordea med hög efterfrågan från kunder och högre handelsintäkter i Markets, samt högre resultat från Treasurys risksäkring och minskade ränteskillnader som gynnade likviditetsportföljen.
De totala intäkterna summerade till 2.898 miljoner euro. Förväntat var 2.691 miljoner euro. Kostnaderna uppgick totalt till 1.239 miljoner euro, mot förväntade 1.190 miljoner.
Kreditförlusterna landade på 59 miljoner euro. Förväntningarna låg vid 83,5 miljoner euro.
Avkastningen på eget kapital var 16,5 procent, jämfört med förväntanssnittet om 13,8 procent.
Kärnprimärkapitalrelationen, som är ett riskviktat mått på storleken på bankens kapitalbas, uppgick till 16,4 procent, jämfört med förväntade 15,9 procent.
Utdelningen föreslås bli 0:80 euro per aktie, att jämföra med förväntade 0:70 euro. Året före var utdelningen 0:69 euro per aktie.
Under det fjärde kvartalet gynnades Nordeas inlåningsmarginaler av återgången till ett mer normalt ränteläge, och banken räknar med att räntenettot fortsatt gynnas av det högre ränteläget under 2023.
Det skriver Nordeas vd Frank Vang-Jensen i bankens bokslutskommuniké.
Han tillägger dock att de makroekonomiska trenderna även har haft negativa effekter på andra områden.
”Allt högre levnadskostnader och ökande osäkerhet i ekonomin har haft en negativ effekt på den nordiska bolånemarknaden och lett till minskade transaktionsvolymer och lägre utlåningsmarginaler i hela Norden”, skriver Nordea-vd:n.
Efterfrågan på lån bland bankens företagskunder var fortsatt hög, enligt Frank Vang-Jensen.
Nordeas förvaltade kapital minskade under fjärde kvartalet till följd av turbulensen på finansmarknaderna med 13 procent på årsbasis, men ökade med 5 procent från närmast föregående kvartal.
”För 2023 är vår plan att bibehålla en strikt kostnadskontroll samtidigt som vi fortsätter att öka våra intäkter snabbare än våra kostnader och investera för att bli en ännu starkare bank”, skriver Frank Vang-Jensen.
Vad beträffar kreditkvaliteten har Nordea i fjärde kvartalet, efter en bedömning av hur det högre kostnadsläget och minskad köpkraft kan påverka kunderna, utökat bufferten med 20 miljoner euro till 585 miljoner.
Frank Vang-Jensen skriver vidare att banken räknar med en avkastning på eget kapital som överstiger 13 procent även under 2023. Nordea ska också lämna en uppdatering om sitt mål för 2025 mot slutet av innevarande år.