”Inflationen i december blev en kalldusch för Riksbanken då den kom in långt över förväntan. Även om det finns mycket som talar för att inflationen faller tillbaka i vår så är den fortfarande besvärande hög. Det talar för att Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter i februari och med 0,25 procentenheter i april till en nivå på 3,25 procent. Risken är dessutom större att Riksbanken höjer mer än mindre och det går inte helt att utesluta ytterligare en höjning till sommaren”, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth.
Hon konstaterar också att den svaga kronan bidrar till att vi importerar inflation och kronan är nu så svag att den utgör en risk.
”Kronan påverkas av ränteskillnader länder emellan. Höjer ECB räntan mer än Riksbanken är risken stor att kronan försvagas. Det blir ett viktigt skäl till att Riksbanken inte kan avvika nämnvärt från ECB:s agerande i vår”, menar Winsth.
”Bolånekunder bör därmed ta höjd för att den rörliga 3-månadersräntan stiger med åtminstone 0,75 procentenheter i vår, skriver Winsth som däremot spår att boräntor med längre löptider inte kommer att stiga särskilt mycket mer.
Men redan nästa år tvingas Riksbanken sänka räntan igen.
”Då är konjunkturen så svag att Riksbanken sänker räntan med 0,5 procentenheter i februari och sedan fortsätter ned till 2,0 procents styrränta i september”, skriver Annika Winsth.
Men även om de längre boräntorna väntas bli lägre än tremånadersräntan framöver så är osäkerheten stor.
”De bundna räntorna förväntas falla på sikt, vilket gör det ovanligt svårt att välja rätt taktik. Hushåll som har små marginaler kan möjligen köpa trygghet i att binda på lite kortare löptider där kostnaden inte bör bli allt för stor. Osäkerheten är dock ovanligt svår och att binda riktigt långt kan vara en risk”, skriver Winsth.
Tabell: Nordeas ränteprognos. Boräntorna avser Nordeas listräntor.
Källa: Nordea