Nordeas prognos är att Riksbanken på torsdag kommer att höja styrräntan med 50 punkter, och att den nya räntebanan kommer att indikera att fler höjningar kan väntas.
”Vi räknar med att den nya banan kommer att visa en hög sannolikhet för en räntehöjning med 25 punkter i april och att den även kommer att indikera en viss sannolikhet för en höjning i mitten av året, för att därefter plana ut”, skriver Torbjörn Isaksson.
Han noterar att Riksbanken publicerade en ekonomisk kommentar i december där det bland annat konstaterades att om en penningpolitisk åtgärd bedöms vara permanent så kommer effekten på inflationen bli större än om åtgärden bedöms vara temporär.
”Detta kommer att utforma kommunikationen framöver, till exempel genom att Riksbanken betonar att räntan kommer att hållas på en hög nivå under en lång tid. Därför kommer räntebanan inte inkludera någon räntesänkning innan den dag då Riksbanken är absolut säker på att det är dags att lätta på bromsen”, skriver Torbjörn Isaksson.
Enligt Nordeas bedömning kommer Riksbankens styrränta att toppa på 3,25 procent i april, vilket också är banken prognos på toppen för ECB:s depositränta.
”Så som läget ser ut nu kvarstår risker för att båda centralbankerna höjer sina räntor mer än så. Fed ser också ut att ha fler räntehöjningar i skjortärmen”, enligt Torbjörn Isaksson.
Med Nordeas huvudprognos kommer Riksbankens styrränta därmed inte ha kvar något ”respektavstånd” till ECB:s depositränta när båda centralbanker antas vara klara med räntehöjningarna i vår. Torbjörn Isaksson noterar dock att Riksbanken kan se skäl för att ha en högre policyränta än ECB.
”Kronan är känslig och befinner sig på en dyster deprecieringstrend. Den kämpande kronan kan försena nedgången i inflationen. Inflationen är också högre i Sverige än i flera andra jämförbara länder. För att erbjuda stöd till kronan kan Riksbanken se skäl för att överskrida ECB:s policyränta”, skriver han.
Torbjörn Isaksson konstaterar att kronans växelkurs är en risk mot den svenska ekonomin, men vad som är bäst för kronan på medellång sikt är inte självklart – höja räntan snabbt eller gå långsammare fram för att skydda den bräckliga inhemska ekonomin?
”Men om Riksbanken ställs inför ett sådant val är det mycket som talar för att kampen mot inflation kommer att prioriteras och att räntan kan höjas mer än prognos. I ett sådant scenario kommer trycket på bostadsmarknaden och andra delar av den inhemska ekonomin intensifieras, med en risk för att en djupare ekonomisk nedgång blir resultatet”, skriver han.
Nordea ser dock få tecken på att inflationsförväntningarna eller löneökningarna är på väg att skena, vilket är ”lugnande och viktigt”.
”Riksbanken är i detta sammanhang i ett bättre läge än ECB och Fed, som båda brottas med relativt höga löneökningar i sina valutaområden”, skriver Torbjörn Isaksson.
Han noterar samtidigt att två nya ledamöter i direktionen, nye chefen Erik Thedéen och nya vice riksbankschefen Aino Bunge, kan innebära att Riksbankens reaktionsfunktion förändras jämfört med den tidigare direktionen. På kort sikt är dock väntas dock, enligt Nordeas bedömning, inga större förändringar.
”En omedelbar och betydande förändring kan ses som ett ifrågasättande av den genomförda policyn och skapa osäkerhet, Men med tiden kan de nya ledamöterna sätta sitt märke och potentiellt ta större hänsyn till finansiell stabilitet, givet att båda har bakgrund inom detta område”, skriver Torbjörn Isaksson.