Bank Måndagens uppgifter i finländska tv-kanalen Yle och den danska tidningen Berlingske om misstänkt penningtvätt inom den finländska storbanken Nordea är inte några nya uppgifter. Det uppger banken i ett skriftligt uttalande till Nyhetsbyrån Direkt på måndagskvällen.

”Dagens publicerade uppgifter handlar om en rad anklagelser som media har rapporterat om tidigare och som Nordea redan har kommenterat. Vi har granskat ett stort antal kundrelationer och transaktioner, och vi har rapporterat till relevanta myndigheter när vi har upptäckt misstänkta transaktioner. Vi är fast beslutna att fortsätta med detta som en del av vårt fortlöpande arbete för att motverka ekonomisk brottslighet”, påpekar banken.

”Vi inser att våra system tidigare kanske inte var tillräckligt robusta för att motverka den här typen av ekonomisk brottslighet. Det beklagar vi djupt”, påpekar Nordea vidare.

Enligt uttalandet har banken under de senaste åren gjort ”betydande investeringar” vilket medfört ”starkt förbättrad grund för riskhantering och regelefterlevnad.”

Samtidigt ser Nordea fortsatt behov av investeringar i riskhantering och regelefterlevnad för bankens processer och system samt ett behov av utökat samarbete mellan banker och myndigheter.

Nordea-aktien tappade knappt 4 procent i Stockholm under måndagen i spåren av Yle-uppgifter om att Nordea har hanterat cirka 700 miljoner euro i misstänka flöden. De läckta dokumenten som uppgifterna bygger på avser tidsperioden 2005-2017. Delar av den nämnda summan har koppling till den så kallade Magnistkij-affären.

Den danska tidningen Berlingske, som varit med om att ta fram uppgifterna tillsammans med Yle och journalistnätverket OCCRP, rapporterar att Nordeas filial Vesterport, mitt i Köpenhamn, har varit ett nav när det gäller misstänkta transaktioner och att omkring 260 suspekta aktörer hade konton just där. Avdelningen är nedlagd sedan 2014.