Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

Inflation I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för november sjönk hushållens konfidensindikator tydligt, och är nu under normalnivån 100. En viktig förklaring är troligen den högre inflationen, enligt Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector.

”Det är svårt att se vad som annars tynger hushållen. Att hushållens syn på den egna ekonomin försämrats så mycket sedan i våras kan nog mycket ha att göra med stigande el- och bensinpriser”, säger hon.

Hushållens konfidensindikator sjönk till 99,7 i november från 103,1 i oktober, tyngt framför allt av en svagare bedömning av den egna ekonomin.

Susanne Spector tillägger att inflationen också kan ha andra effekter på hushållen, utöver en direkt försämrad köpkraft.

”Den globala inflations skapar en osäkerhet, med bland annat börsoro, som kan påverka hushållens förväntningar. Dessutom har hushållen haft en fantastisk förmögenhetsutveckling, med stigande börser och bostadspriser, så det är ganska rimligt om de inte tror att det blir lika bra framåt”, säger hon.

Hushållens är också mer negativt inställda till att köpa kapitalvaror i dagsläget, där också inflationen kan spela in.

”Det kan nog mycket ha att göra med alla flaskhalsar, man vet inte hur lång tid det kommer att ta att få något. Dessutom kan hushållen tänka att det blir bättre reor i framtiden om saker och ting normaliseras”, säger Susanne Spector.

Hushållens inflationsförväntningar på 12 månaders sikt och bedömning av nuvarande inflation fortsatte också upp i november, till nya rekordnivåer, på 6,5 respektive 7,5 procent.

”Även om nivåerna är svårtolkade är riktningen tydlig – hushållen förväntar sig en högre inflation än tidigare. Vi ser också rekordhöga prisplaner i detaljhandeln. Den samlade bilden av indikatorerna i barometern talar för högre priser och högre inflation framåt”, säger Susanne Spector.

Hon tillägger att detta är något för Riksbanken att hålla ögonen på.

”Det borde oroa dem, särskilt om inflationsförväntningarna fortsätter att öka. Det har dock delvis tagit in detta genom att de nu signalerat en omsvängning av penningpolitiken, med räntehöjningar, även om de inte själva tror på högre inflation på sikt. Det är ändå ett sätt att signalera att de ser att fler är oroliga för högre inflation”, säger Susanne Spector.