Värmepumpbolaget Nibe har klarat sig relativt helskinnat genom krisen, åtminstone lönsamhetsmässigt. Rörelsemarginalen har hållit sig över målet 10 procent vilket är extremt imponerande.
Värre är det med tillväxten, i synnerhet för ett tillväxtbolag med tillväxtvärdering.
Visst, att bara tappa 1 procent av försäljningen krisåret 2009 är också ett tecken på styrka. Men mycket talar för att det inte bara handlar om konjunkturell stagnation för Nibes del utan också strukturella förändringar.
De rekordlåga räntorna kombinerat med svenska rot-avdraget och fortsatt stigande huspriser har hållit investeringsviljan uppe bra i värmepumpar och liknande hos en hel del fastighetsägare. Men mycket av detta kan vända åt andra hållet inom den närmaste tiden, med högre räntor och fallande huspriser.
Visst har en hel del nya trigger gjort entré igen – som ett på nytt skenande oljepris och en byggkonjunktur som bör vara på väg att vända upp igen – som i stället talar till Nibes fördel. Som helhet bör därför efterfrågan naturligtvis ta fart, men inte i någon dramatisk takt. Samtidigt är den fortfarande till betydande delar subventionsdriven, och de statliga stimulanserna kan inte bara väntas klinga av när konjunkturen vänder upp utan också i spåren på de alltmer pressade statsfinanserna i många europeiska länder.
Förvärvsspåret, en av Nibes paradgrenar, har också varit svalt den senaste tiden. Under 2009 köptes visserligen tre bolag, men det tillförde blygsamma 127 miljoner kronor i omsättning.
Ledningen har nu flaggat för att förvärven ska komma i gång på allvar igen men det är ingenting vi vågar ta för givet. Det krävs två för en tango som bekant, och med en allt hetare marknad för allt vad energieffektivitet heter talar för allt högre prislappar på potentiella förvärv. I år har det blivit lite bättre fart med två färska förvärv häromveckan med en sammantagen omsättning på närmare 350 miljoner kronor. Men det krävs betydligt saftigare bitar än så eller en mer frenetisk förvärvstakt för att komma upp i närheten av den historiska tillväxttakten igen.
Råvarukostnaderna är en tung post för Nibe. Bolaget har årliga materialkostnader på 2,3 miljarder kronor och enligt den egna känslighetsanalysen ger 10 procents förändring i materialpriserna en effekt på resultatet på 234 miljoner kronor.
Allt detta ska ställas i relation till koncernens totala omsättning på i fjol 5,7 miljarder och vinst före skatt på 561 miljoner.
Valutan är också något som går Nibe emot just nu med en stor del av försäljningen i euro. 42 procent av försäljningen går till Europa utanför Norden. Men också en del av den nordiska försäljningen som utgör 54 procent av koncernens totala omsättning sker i euro. Det senaste året har euron tappat drygt 10 procent i värde mot den svenska kronan vilket påverkar Nibes försäljningstillväxt negativt.
Nibe har tvingats skjuta upp målet som sattes 2007 om att nå en omsättning på 10 miljarder kronor senast nästa år. Nu ska det målet nås till 2012. I fjol landade omsättningen på 5,7 miljarder. Så det är fortfarande ett minst sagt utmanande mål som vi ser ytterst små möjligheter att nå.
Visst har bolaget en mycket imponerande tillväxthistorik, i synnerhet första halvan av 2000-talet när den låg på i genomsnitt 30 procent per år. De senaste fem åren är den nu dock nere på i snitt 13 procent per år. I fjol minskade omsättningen med 1 procent inklusive förvärv och 2,9 procent organiskt. Det gamla målet står dock fast att växa med minst 20 procent per år över en konjunkturcykel.
Nibe värderas i dag till p/e 17 på årets vinst och p/e 16 på nästa års. Det är högt men samtidigt ungefär i nivå med den historiska värderingen av aktien.
Relativt sektorn av medelstora verkstadsbolag på börsen är det dock en ansenlig premie som vi i dag inte längre anser lika befogad som tidigare.
Med bibehållna marginaler, vilket i och för sig inte kan tas för givet, och med de tillväxtantaganden vi vågar oss på med dagens förutsättningar finns det också ytterst begränsad kurspotential kvar i aktien på dagens nivåer kring 85–90 kronor.
I VA:s analysvärld betyder det sälj eftersom det finns gott om alternativ på börsen med bättre potential.
självsäker. Gerteric Lindquist lovar att han snart ska börja köpa bolag igen – men det räcker inte. Peter Westrup
valutakänsligt. Fyrtio procent av försäljningen ligger utanför Norden. scanpix