Räntan Trots negativa inflationsöverraskningar räknar samtliga ekonomer som SME Direkt tillfrågat med att Riksbanken kommer att leverera på sina tidigare signalerade planer om en räntehöjning i december eller i februari. Meningarna går dock isär om det sker på torsdagen eller först i februari.

Riksbanken lämnar nästa räntebesked på torsdag den 20 december, och enligt fyra av ekonomerna kommer räntehöjningen redan då. Övriga åtta tror dock att den dröjer till i februari. Det betyder också att ekonomerna för första gången på ett bra tag inte eniga om vilket räntebeslut Riksbankens direktion kommer att fatta vid nästkommande penningpolitiska möte.

Vid föregående räntebesked, den 24 oktober, upprepade Riksbanken budskapet från i september om att räntebanan ”indikerar att räntan höjs med 0,25 procentenheter i antingen december eller februari”.

Även om de finansiella marknaderna, globalt och i Sverige, redan hade börjat uppvisa en betydande nervositet och oro över utsikterna inför det penningpolitiska mötet den 23 oktober så var det inte något som märktes särskilt tydligt i Riksbankens pressmeddelande i samband med räntebeskedet.

Riksbanken konstaterade att utvecklingen i omvärlden var fortsatt god, ”även om till exempel utvecklingen i Italien och den upptrappade handelskonflikten mellan USA och Kina innebär att osäkerheten kring utsikterna för världsekonomin har ökat”.

Beträffande Sverige konstaterade Riksbanken att konjunkturen ”varit god under en längre tid” och att läget på arbetsmarknaden väntades förbli starkt även om BNP-tillväxten dämpas framöver.

Inflationstrycket bedömdes vara fortsatt måttligt, men Riksbanken såg tecken på att ”inflationstrycket stiger” och fastslog att ”förutsättningarna är goda för att inflationen ska ligga nära målet på 2 procent de kommande åren”.

Inkommande information sedan oktobermötet har dock kanske inte varit uteslutande uppbygglig för Riksbankens ambitioner att inom kort höja styrräntan för första gången sedan juli 2011.

Efter att ha överraskat på uppsidan i september sjönk KPIF-inflationen tillbaka något i oktober, och även om den fortsatt var så hög som 2,4 procent så var det lägre än de 2,5 procent som Riksbanken räknade med. Ett ännu sämre besked, åtminstone för Riksbanken, var att KPIF-inflationen exklusive energi sjönk tillbaka till 1,5 procent i oktober, från 1,6 procent i september. Riksbanken hade penslat in en uppgång till (knappt) 1,7 procent.

Riksbanken hade inte heller räknat med att BNP skulle sjunka, 0,2 procent, under tredje kvartalet, för första gången sedan andra kvartalet 2013 (Riksbanken hade antagit en ökning med knappt 0,3 procent).

Givet att en tidigare i stort sett genomgående stark BNP-utveckling under de senaste åren inte har påverkat Riksbankens ambition att hålla penningpolitiken extremt expansiv så kanske inte heller ett svagt utfall ett kvartal borde påverka Riksbankens planer på en räntehöjning särskilt mycket. Men att höja räntan för första gången på drygt sju år när tillväxten är negativ och inflationen lägre än väntat kanske ändå skulle vara lite magstarkt för åtminstone några av direktionsledamöterna.

Därtill har marknadsturbulens och tilltagande konjunkturoro globalt bidragit till att dämpa förväntningarna om kommande åtstramningar från Federal Reserve och ECB, och sjunkande oljepriser bidrar åtminstone inte till något behov av att justera upp inflationsprognoserna framöver.

Analytiker har ändå hållit fast vid sina prognoser om att Riksbanken skulle leverera på sin indikation om en räntehöjning i december eller i februari, och kanske något otippat kvarstod de flesta prognoserna även efter att inflationsdata för november bjudit på en negativ överraskning.

KPIF-inflationen sjönk till 2,1 procent från 2,4 procent vilket innebär att Riksbankens prognosfel ökade från 0,2 till 0,3 procentenheter.

Mätt som KPIF exklusive energi sjönk inflationen samtidigt till 1,4 procent, från 1,5 procent, och även här ökade Riksbankens prognosfel från 0,2 procentenheter i oktober till 0,3 procentenheter i november.

Ryggmärgsreflexen på valutamarknaden efter inflationsutfallet blev en tydlig kronförsvagning, vilket signalerade ökad misstro om att Riksbanken kommer att leverera räntehöjningen enligt tidigare plan.

Reaktionen var knappast överraskande givet Riksbankens tendens, åtminstone på senare år, att luta över mot den mjuka sidan i räntebesluten. Men uppseendeväckande nog valde ekonomer och makroanalytiker överlag att hålla fast vid tidigare prognoser om en första räntehöjning även efter november-KPI, även om flera av de som räknar med en decemberhöjning noga påpekade att risken för en fördröjning hade ökat.

Michael Boström, chefsanalytiker på Danske Bank, frågade sig i ett kundbrev om räntehöjningen i december var ”i fara” efter inflationsutfallet.

”Hade det varit för några år sedan – eller kanske bara ett år sedan – skulle vi utan tvekan svarat ja. Nu är det dock mindre uppenbart av olika skäl”.

Enligt Michael Boström var inflationsutfallet egentligen ingen stor sak om man jämför med deras och andra bankers prognoser, han noterar att de prisökningar på livsmedel som alla väntar, och alla indikationer pekar mot, ännu inte har dykt upp i statistiken: ”Vi är fullt medvetna om att livsmedelspriserna kan ‘poppa upp’ lägre fram.”

Han har också svårt att tro att Riksbanken kommer att revidera ned sina tillväxtprognoser i en sådan utsträckning att de pekar mot en ekonomisk nedgång.

”Man kan säga att Riksbanken har möjlighet att vänta till i februari. Tja, den har alltid den möjligheten att vänta, men frågan är hur mycket klokare den kommer att vara då”, skriver Michael Boström.

För Riksbankens del kan det vara viktigt att marknaden har förtroende för att den kommer att leverera på den tidigare antydda räntebanan, det minskar risken för att den eventuella räntehöjningen ska utlösa en kraftig kronförstärkning som riskerar att pressa ner inflationen ytterligare framöver.

I det sammanhanget var det sannolikt också goda nyheter för Riksbanken att Prosperas stora undersökning om inflationsförväntningarna visade att de är fortsatt väl förankrade på eller marginellt över inflationsmålet, och det inkluderat de gradvisa räntehöjningar som deltagarna i enkäten också väntar sig. Löneförväntningarna steg samtidigt marginellt, även om de fortsatt är låga jämfört med Riksbankens egna.

Och även om i stort sett alla ekonomer väntar en svagare ekonomisk utveckling framöver, såväl i Sverige som internationellt, så kommer det fortsatt en rad styrketecken som talar emot att Riksbanken behöver skruva ned förväntningarna i en sådan utsträckning att inflationsutsikterna behöver justeras kraftigt nedåt. Riksbanken antog i oktober att BNP-tillväxten i Sverige skulle dämpas till 1,9 procent 2019, från 2,3 procent i år, och det står inte ut som särskilt högt i jämförelse med senare prognoser från andra bedömare.

Mest påtagligt är kanske att SCB fortsätter att rapportera om en tydligt starkare arbetsmarknad än marknadsaktörer räknat med, och så länge man inte helt ger upp om Phillips-kurvan så talar det åtminstone emot att inflationsprognoserna behöver sänkas.

I november ökade antalet sysselsatta med 119.000 personer (+2,4 procent) jämfört med november 2017, och den säsongsjusterade arbetslösheten var 6,1 procent. Enligt SME Direkts enkät väntades 6,2 procent och Riksbankens prognos för fjärde kvartalet var i oktober 6,4 procent.

Sentimentsindikatorer för näringslivet har visserligen dämpats något den senaste tiden men ligger fortsatt på goda nivåer överlag. Inte ens de notoriska konjunkturpessimisterna på Teknikföretagen hittar riktigt något stöd för sina negativa utsikter i sin egen barometer.

”Vi har fortfarande ett i grund och botten starkt läge i teknikindustrin, med en viss ökning av orderingången och ett högt kapacitetsutnyttjande. Än så länge ser man inte så mycket av den avmattning som vi räknar med ska komma nästa år”, sade Teknikföretagens chefekonom Mats Kinnwall till Nyhetsbyrån Direkt i samband med publiceringen av barometern för fjärde kvartalet.

I någon mån kan också det faktum att riksdagen antog M/KD-budgeten, som är något mer expansiv än ”övergångsbudgeten”, stärka argumenten för de direktionsledamöter som vill höja räntan nu.

Enligt KI-chefen Urban Hansson Brusewitz är dock skillnaden gentemot övergångsbudgeten liten.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, konstaterar i ett kundbrev att man visserligen kan göra olika bedömningar om hur tillfällig avmattningen i den svenska ekonomin är.

”Det framstår dock som allt mer tydligt att en räntehöjning i december inte syftar till att kyla ned konjunkturen. I stället tycks Riksbanken se ett egenvärde i att lyfta räntan från den nuvarande extremt låga nivån”, skriver han.

Oavsett vad Riksbankens direktion beslutar sig för vid det penningpolitiska mötet den 19 december finns det skäl att anta att åtminstone Per Jansson inte vill höja räntan nu; han behöver se en uppgång i den underliggande inflationen innan han röstar för en höjning.

”I vår penningpolitiska plan förutsätts en viss uppgång i den underliggande inflationen, mätt som KPIF exklusive energipriser och den utvecklingen vill jag se, åtminstone tendenser, till att den börjar hända”, sade han den 4 december, veckan innan hans hopp om en vändning i novemberdata sprack.

Om Riksbanken ändå bestämmer sig för att höja räntan före jul räknar åtminstone några ekonomer med att det blir en ”duvaktig” höjning, exempelvis genom att räntebeskedet åtföljs av mjuk kommunikation om framtida räntehöjningar och/eller ett besked om att Riksbanken samtidigt fortsätter med förtida reinvesteringar inför att statsobligation 1047 löper ut i december 2020.

Torbjörn Isaksson skriver att ett sätt att tillmötesgå de mer mjuka strömningarna i direktionen är att sänka slutpunkten på räntebanan (som var 1,23 procent fjärde kvartalet 2021 i oktoberprognosen). (Det kan i sammanhanget noteras att Norges Bank sänkte slutpunkten för sin räntebana, med 13 punkter, i samband med räntebeskedet på torsdagen).

”Räntebanan torde dock fortfarande indikera en räntehöjning i mitten av 2019, vilken dock inte kommer att ske enligt vår bedömning”, skriver han.

 

Bild: prognossammanställning från SME

 

image

 

Chatt
Hernhag: Två högutdelare som är intressanta just nu
Wall Street
Wall Street: Tesla rasade på stark börs
Börsen
Rejält upp på veckans sista handelsdag
Rapporter
Dags för rapportperioden – här är alla datum
18/1
Trading Direkt: Två vinstvarningar och ny statsminister
Foto: Victor Lundber/TT
Analys
Barclays: Gruvbolaget höjs till övervikt"Minimal koldioxidexponering"
Foto: Annika af Klercker/TT
Aktie
Carnegie: Oriflames inbromsning i Asien oroar
Aktier
Redeyes nya toppval i Tech
Foto: istockphoto
Analyser
Här är fredagens färska köprekar
Foto: Björn Larsson/TT
Aktier
Swedish Match in i Nordeas modellportfölj
Foto: Anders Wiklund/TT
Analys
Kepler: Mekonomen fortsatt köpvärd efter vinstvarningen
Foto: Henrik Montgomery/TT
Analyser
Avanza: Flera banker sänker riktkursen efter rapporten
Fonder
Carnegie Fonder lägger ner AfrikafondTror inte längre på placeringar i regionen
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT
Aktie
Stenbeck lämnar Kinneviks styrelse
Foto: istockphoto
Aktie
IDL Biotech handelsstoppad
Aktie
Vinstvarning från Mekonomen"Genomgående svagt resultat"
Asien
Asien: Uppåt efter minskad tulloro
Aktie
Scandics vd tvingas checka utStyrelsen ser behov av nytt ledarskap
BUD
Stendörren: EQT förlänger budperioden
Elpriset
Elbolaget varnar: Räkna med högsta elpriset på sju år
Kommentar
Analytiker: Räkna med fortsatt svag kursutveckling för Avanza
Fonder
2018: Året då spararna flydde från aktiefonderBland- och indexfonder vinnare
Kurser
Bli ett placeringsproffs - anmäl dig till Privata Affärers kurser
Aktie
Bussbolaget rusar över 100 procentVann upphandling om sex bussar
Foto: Henrik Montgomery/TT
Rapport
Avanza dyker efter rapportKostnadsprognosen höjs
Foto: istockphoto
Analyser
Analyser: Fyra aktier du inte ska köpa
Aktietips
Två heta köptipsOch några aktier du kan vara utan