Bostad Bostadsrättspriserna i Sverige sjönk 1 procent i november jämfört med föregående månad. Villapriserna sjönk 3 procent. Det visar statistik från Svensk Mäklarstatistik.

De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna sjunkit 7 procent samtidigt som villapriserna sjunkit 8 procent.

Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra.

För november innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för september-november jämförs med motsvarande viktade medelvärde för augusti-oktober. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med juni-augusti.

Mäklarstatistik konstaterar att perioden med prisnedgångar nu har varat i åtta månader. Sedan toppen i början av året har priserna på riksnivå för bostadsrätter sjunkit med 12 procent och för villor med 13 procent.

Under pandemiåren 2020/21 ökade priserna kraftigt och för bostadsrätter har nedgångarna 2022 inneburit att priserna närmat sig de nivåer som rådde före pandemin. Villor ligger än så länge tydligt över de nivåer som rådde vid inledningen av 2020.

”Den ekonomiska oron fortsatte påverka bostadsmarknaden i november. På villamarknaden var skillnaden mellan utgångspriset och slutpriset negativt på riksnivå för första gången sedan december 2012. Samtidigt ser vi att utbudet minskar, en indikation på att säljare och köpare börjar mötas i högre grad än tidigare”, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet, i en kommentar.

Erik Olsson Fastighetsförmedling konstaterar att hushållen fortsätter att pressas från flera håll med sänkta reallöner och höjd ränta. Bankerna höjer sina korta bolåneräntor och vi har inte sett hela effekten av den senaste räntehöjningen.

Förutom höjningar som annonseras nu är det ofta upp till tre månaders eftersläpning i den faktiska höjningen även på räntor som kallas rörliga. Till det kommer det lån med räntor som bands när räntan var lägre än nu som förfaller, och får högre räntor.

Även utan nya höjningar från Riksbanken ökar därmed effekten för hushållen av de räntehöjningar som redan gjorts. Att bankerna däremot sänker räntorna på längre bindningstider tyder på att de räknar med att räntehöjningarna från centralbanker runt om i världen börjar bita så att både inflationen och konjunkturen sjunker på lite längre sikt med lägre räntor som följd.

”Om även Riksbanken tror att effekterna av redan genomförda räntehöjningar påverkar ekonomin med lite fördröjning kan det, tillsammans med deras insikt om att hushållens stora bostadslån gör den svenska ekonomin mycket räntekänsligare nu än någonsin tidigare, göra dem försiktiga med att vrida allt för mycket och för snabbt på räntekranen så de inte orsakar en för stor inbromsning i ekonomin”, skriver Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Prisutveckling procent m-m 3 mån 12 mån
Bostadsrätter    
Riket -1 -2 -7
Storstockholm 0 1 -7
Centrala Stockholm -1 -2 -8
Storgöteborg -3 -7 -9
Centrala Göteborg -3 -8 -10
Stormalmö -4 -6 -6
Centrala Malmö -2 -4 -6
Villor      
Riket -3 -8 -8
Storstockholm -2 -6 -10
Storgöteborg -3 -8 -12
Stormalmö -3 -9 -12
Fritidshus     0


Bild: Priser bostadsrätter

image

Bild: Priser villor

image

K/T-talet anger förhållandet mellan köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde, vilket ger en mer rättvisande bild av prisutvecklingen än enbart köpesumman.