Krönika Vem som vinner det amerikanska presidentvalet har ingen större betydelse för Kina då de båda kandidaterna i grunden har samma syn på Kina. Däremot skiljer sig de två kandidaternas politiska mål och tillvägagångsätt när det gäller Europa, skriver Erik Lundkvist, kapitalförvaltningschef Coeli Asset Management, i en gästkrönika.

Svagheterna i kommunistregimens och president Xi Jinpings styrelseskick blottades för omvärlden i början av året när de inledande varningsflaggorna om covid-19 bryskt tystades ned. Att positiva nyheter lyfts fram och vidarerapporteras uppåt i partihierarkin, medan problem i så stor utsträckning som möjligt sopas under mattan, är en stor bidragande orsak till landets saktfärdiga handlande vid virusutbrottet i början av året.

Kineserna misslyckades med att kväsa viruset i sin linda, vilket fick katastrofala följder, men de har dock varit betydligt mer framgångsrika i att begränsa och minska smittan med tester och smittspårning i Kina. Även om det är svårt att jämföra hur många som smittats respektive avlidit i olika länder, på grund av kraftig variation av tillvägagångsätt, pekar både officiell virus- och ekonomisk statistik åt samma håll. Smittspridningen är under kontroll och befolkningen har återgått till ett betydligt mer normalt liv än vad vi i västvärlden kunnat göra.

När livet i högre grad återgår till det normala börjar både hushåll och företag konsumera ikapp tidigare uppdämd efterfrågan. Detta, tillsammans med visst statligt stöd skapar förutsättningar för, inte bara återhämtning, utan även en kinesisk miniboom under de kommande kvartalen. Det kommer vara positivt för kinesiska aktier, trots att de redan utvecklats starkt relativt övriga marknader i år.

Europeiska politiker togs på sängen av pandemin och hade kunnat hantera situationen på ett betydligt bättre sätt med mindre negativ ekonomisk påverkan som följd. Redan före krisen hade den åldrande världsdelen med ökande regelbörda och bristande tillväxtfokus hamnat på efterkälken. Pandemin har mer än någon annan händelse blottlagt Europas brist på snabbväxande (teknologi)bolag med höga vinstmarginaler.

En långtgående konsekvens av den pågående krisen är att staten kommer ha ett större inflytande framöver och det är något som mycket sällan är gynnsamt för företagande och ekonomisk tillväxt.  När livet återgår till det normala efter pandemin har skillnaderna mellan länderna i norr och söder ökat.  Skillnaden mot finanskrisen är att den här gången får vi räkna in både Frankrike och Storbritannien som länder med mycket stora problem.  Storbritannien och Spanien har drabbats hårdast med BNP-fall på smått ofattbara 18-20 procent under det andra kvartalet. Trots att de båda länderna införde bland de hårdaste nedstängningarna hör de till de länder i Europa som har den högsta dödligheten per million invånare.

Skillnaderna mellan länderna i Europa syns inte minst i börskurserna. Generellt sett har börserna i norr klarat sig betydligt bättre än de i söder. Bäst har den danska börsen utvecklats, som har stigit med närmare 20 procent i år. Börserna i Sverige och Finland har endast fallit med ett par procentenheter medan de brittiska, franska, spanska och grekiska börserna har fallit med 20–30 procent hittills i år. Länderna i söder är mer beroende av inhemska sektorer som hör till de hårdast drabbade av pandemin, medan de nordiska börserna i högre grad domineras av globala och exporterande bolag med högre kvalitet.

Hur kommer Europa påverkas beroende på vem som går vinnande i det amerikanska presidentvalet på tisdag?

En av tillsynes få utrikespolitiska frågor som det för närvarande råder stor samsyn om mellan demokrater och republikaner är synen på Kina. Oberoende om presidenten kommer heta Joe Biden eller Donald Trump kommer innehållet vara snarlikt även om det kommer vara stor retorisk skillnad. Rivaliteten mellan USA och Kina kommer bestå men det är möjligt att Biden kommer avsluta handelskriget då de ekonomiska effekterna är ytterst tveksamma.

Valutgången kommer dock få betydligt större konsekvenser för Europa. Anledningen till att Trump inte tagit upp sina handelskrig i presidentvalsdebatterna är att de misslyckats och att USA:s handelsunderskott med omvärlden inte minskat under hans tid som president fram tills pandemins start. USA:s handelsunderskott med Europa har till och med ökat. Trump är allt annat än nöjd och risken är överhängande att han kommer attackera Europa med tullar och andra handelshinder om han får fyra år till vid makten.

Opinionsundersökningar och vadslagningsodds tyder dock på att det mest sannolika utfallet är en så kallad blå våg där Biden vinner presidentvalet och demokraterna återtar majoriteten i kongressens båda kamrar.

Biden vill göra USA mer likt Europa med högre skatter och större offentlig sektor. Han har aviserat att han kommer skriva på Parisavtalet och till skillnad från Trump, som föredrar populister på högerkanten som Victor Orban i Ungern och Marie Le Pen i Frankrike, kommer Biden i betydligt högre grad samarbeta med politikerna i Bryssel. Biden förväntas bland annat söka samarbete både i miljöfrågor och i relationen med Kina.

Europeiska bolag är fast mellan en sten och ett hårt ställe

Valutgången kommer alltså få stor effekt på europeisk politik då de två kandidaternas politiska mål och tillvägagångsätt skiljer sig kraftigt åt. Däremot risker Europas handelsöverskott minska och europeiska exportörer pressas oberoende vem som vinner. Anledningen är att en blå våg förväntas föra med sig stora stimulanser, upp mot tre procentenheter av BNP bara under nästa år, vilket riskerar att pressa ned den amerikanska högt värderade dollarn relativt kraftigt.

Vid en blå våg eller om Trump behåller makten kommer amerikanska stimulanser bidra till den konjunkturella återhämtningen som vi förväntar oss under nästa år. Då kommer europeiska cykliska sektorer som verkstad och råvaror gynnas.

I våra kunders diskretionära mandat är positionering mot europeiska aktier mycket selektiv. Vi föredrar bolag som Adidas och schweiziska kemikaliebolaget Sika som är en underleverantör till byggindustrin, bolag som ligger rätt i tiden inom starka trender som Musti (husdjur) och Beijer Ref (effektiv energianvändning) som drar nytta av högre miljökrav på kylanläggningar.

Av: Erik Lundkvist, kapitalförvaltningschef Coeli Asset Management

Börsen
Spurt ledde till stark veckostängningH&M och storbanker draglok
Chatt
Hernhag: Fem tillväxtaktier på tio år
Wall Street
New York: Teknikaktier vinnare i bred uppgång
Analys
Carnegie: Rätt ha tålamod med Cellink
Aktier
Insiders som handlat med aktier i veckan
Aktier
Veckans mest blankade aktier
Räntan
Investeringschefen: Fed drar ned på tillgångsköpen i höst
Aktie
Kambis vd: Styrelsen lockas nog av USA-notering
Analyser
Analytiker: Balder-köp smart drag av Erik Selin
Kryptovalutor
Coinbase börjar handla med Dogecoin
Analyser
Här är fredagens köprekar
14/5
Trading Direkt med teknisk analys
Bolån
Bolån: Stora skillnader mellan snitträntorna
Foto: AFP or licensors
Kryptovalutor
Musk-kommentar sänkte bitcoin mer än 10 procent
Aktieportföljen
Bra start för nytillskottet i portföljen
Börsen
Återhämtning i Asien
Notering
Volvo Cars rullar mot börsenSiktar på notering senare i år
Aktie
Autoliv återinför kvartalsutdelningHandelsstoppades innan beskedet
Foto: istockphoto
Fonder
Sparekonomen varnar för ökad risk i företagsobligationsfonderSparare bör kolla upp fondrisken
Bostad
Swedbank: Här har du fått bäst betalt för att boMånga säljer med vinst som överstiger boendekostnaden
Foto: Copyright (c) 2018 Pilotsevas/Shutterstock. No use without permission.
Inflation
Analytiker: Inflationstoppen är passeradRedan i maj bör den sjunka
Analyser
Här är onsdagens aktierekar
Inflation
Högre inflation än väntat i april"De kraftiga prisfallen i april i fjol påverkar nu inflationen uppåt"
Riksbanken
Analytiker: Bopriserna större huvudvärk för Riksbanken än inflationen