STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Facken inom industrin kräver löneökningar på 4,4 procent på ett år i avtalsrörelsen 2023. Det är det högsta kravet under industriavtalet och en rejäl uppväxling från de 3,0 procent som de krävde inför avtalsrörelsen 2020.
Denna uppväxling motiveras av facken med en stärkt svensk konkurrenskraft, höga vinster och en stark arbetsmarknad.
"Framför allt är det konkurrenskraftsaktorer som vi tittar på, där en rad av dem blivit väldigt mycket bättre efter pandemin, till exempel arbetskraftskostnader. Även sysselsättningen är väldigt god och lönsamheten i de svenska industribolagen är historiskt hög. Orderböckerna är också fulla. Läget ser väldigt gott ut", säger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand till Nyhetsbyrån Direkt.
Hur mycket handlar konkurrenskraften om att kronan har försvagats?
"Det är en del i det, men inte i det sätt vi resonerar. Vi kan inte ta hänsyn till kronkursen utan måste ha en långsiktighet."
Unionens ordförande Martin Linder säger att de som vanligt gjort en sammanvägd genomgång och då funnit skäl att skruva upp lönekraven.
"Det är tre stora parametrar som motiverar upptaktningen. Det är höga vinstnivåer och vinstandelar, att industrins konkurrenskraft under ett antal år har förstärkts och nu är stark och det handlar om hur situationen ser ut på arbetsmarknaden", säger han till Direkt.
Enligt Facken inom industrin är kravet på 4,4 procent förenligt med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Krävs det inte en ganska stark produktivitetsökning för det?
"Vi gör bedömningen att den här löneökningen är balanserad så att vi inte driver på inflationen ytterligare och vi får en löne-prisspiral. Det handlar om 'bästa möjliga', att plocka ut så mycket vi kan, inte så högt vi kan", säger Ulrika Lindstrand.
På en fråga om risken för att konjunkturen kan se betydligt sämre ut är avtalen väl ska tecknas framåt våren svarar Martin Linder att kraven som vanligt är långsiktiga.
"Vi tror att det är lurigt att vi skulle ska titta på hur inflationen eller konjunkturen ser ut just när vi ska teckna avtal. Samtidigt är vi såklart lyhörda för utvecklingen. Vi vet att om vi hamnar fel i löneökningstakt är det primärt våra medlemmar som betalar priset för det", säger han.