Den svenska inflationen fortsatte upp i november, till den högsta nivån på 28 år. Någon risk för att Riksbanken skulle tappa kontrollen är svår att se, snarare kan inflationsuppgången bättra på Riksbankens chanser att varaktigt få upp inflationen till 2 procent. Det säger Länsförsäkringars makroekonom Anders Nordberg till Nyhetsbyrån Direkt.

”Risken för att inflationen ska bli för låg är på sikt fortsatt högre än att den ska bli för hög, men jämfört med för ett par år sedan är jag mycket mindre orolig för låg inflation nu. Nu finns faktiskt förutsättningarna för att inflationen på sikt ska kunna bli 2 procent, kanske är Riksbankens problem med en för låg inflation rentav lösta”, säger han.

KPIF-inflationen steg till 3,6 procent i november från 3,1 procent i oktober, den högsta inflationstakten sedan december 1993. Mycket av uppgången drivs av elpriser. KPIF exklusive energipriser ökade klart mer modest, till 1,9 procent från 1,8 procent.

”Det är fortsatt energipriserna som driver. Den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, är betydligt lägre och även den är påverkad av coronaeffekter”, säger Anders Nordberg.

Han säger vidare att om något så finns nu förutsättningar för att Riksbanken framöver ska kunna ha en underliggande inflation runt 2 procent.

”Inflationen är inte på väg att trenda upp på något farligt sätt och den kan fortsätta att vara hög både ett, två och tre kvartal till utan att Riksbanken bryr sig. Ribban för att de ska bli oroliga och börja höja räntan tidigare är ganska hög, vilket man också ser i långräntorna”, säger han.

För att Riksbanken ska börja tidigarelägga de räntehöjningar som nu ligger i räntebanan 2024 tror han att det skulle krävas att långsiktiga inflationsförväntningar drar iväg rejält högre och det under flera kvartal. Han har för egen del mycket svårt att se att inflationen varaktigt skulle riskera att bli alltför hög.

”Ingen tror att Sverige skulle ha långsiktiga problem med en för hög inflation. Och om ingen tror det kommer det inte att hända om det inte sker något i världen som gör allt dyrare. Men vad skulle det i så fall vara? Jag har svårt att se något, energipriser kan inte driva inflation varaktigt”, säger Anders Nordberg.

Han påpekar att de svenska löneökningarna är stabila, löneglidningen i stort sett obefintlig och att ingen räknar med någon större uppväxling i kommande avtalsrörelse våren 2023.

”Avtalen kan säkert bli lite högre, men att vi skulle få löneökningar på 4 procent, som i USA nu, finns inte på kartan. Vi hade låg löneglidning även under de starka åren 2017-2018”, säger han.

Han menar att Riksbanken, och Sverige, är i en ganska bra sits.

”Vi har fått en BNP-återhämtning som USA, men en inflation som Europa. Det är nog Riksbanken helt tillfreds med. Ledamöterna framstår inte heller som särskilt stressade åt något håll”, säger han.

För egen del tror han att nuvarande återhämtning kan hålla i sig i 1-1,5 år till för att sedan gå över till mer av en normal konjunktur, som efter ytterligare ett tag kan mogna till en högkonjunktur.

”Det blir ganska många bra år. Det rimliga är att Riksbanken kan hinna med 1-2 räntehöjningar innan något händer i ekonomin och de får sänka till noll igen och börja med den vanliga penningpolitiken – balansräkningen”, säger Anders Nordberg.