Valet Stockholmsbörsen stiger ordentligt på måndagen. Men det är inte valet som ligger bakom lyftet utan snarare en förhoppning om en mjuklandning i världsekonomin. För Stockholmsbörsen som helhet har valresultatet däremot en obefintligt påverkan, menar Danskes sparekonom Maria Landeborn.

Det preliminära valresultatet med en marginell övervikt för högern bäddar för ett maktskifte, även om inget ännu är klart. Ett maktskifte skulle också kunna gynna enskilda bolag och sektorer, enligt Danskes Maria Landeborn.

”För de så kallade välfärdsbolagen minskar risken för att vinster ska begränsas eller stoppas, och flera av bolagen lyfter kraftigt på börsen idag”, skriver hon i Danske Banks veckobrev.

Men för andra bolag utanför välfärdssektorn är valresultatet inte lika avgörande, i alla fall inte i ett kortsiktigt perspektiv.

”För den exporttunga Stockholmsbörsen som helhet är dock påverkan obefintlig. Utvecklingen styrs huvudsakligen av konjunktur, räntor och vad som sker i omvärlden. På längre sikt finns givetvis en chans att politiken kan påverka frågor som utbildning, konkurrenskraft och investeringsklimat, men på kort sikt blir effekterna försumbara”, skriver Landeborn.

I stället är det förhoppningen om en mjuklandning i ekonomin som driver sentimentet just nu. Det vill säga att centralbankerna ska lyckas bekämpa inflationen utan att krossa konjunkturen. Men det kan vara för tidigt att blåsa faran över.

”Blickar vi lite längre fram ser vi fortsatt motvind för konjunkturen från inflation, stigande räntor och svagare bostadsmarknader i många länder inklusive Sverige och USA. I Kina fortsätter de covid-relaterade nedstängningarna och i Europa hotar höga energipriser och eventuell elransonering att bli tuff för både hushåll och företag i vinter. Som lök på laxen tvingas både ECB och Riksbanken att fortsätta strama åt på grund av den höga inflationen, vilket innebär ytterligare motvind för de europeiska ekonomierna. Detta gör att vi ser en fortsatt risk för turbulens på börsen framöver, och vi behåller därför en undervikt i aktier”, skriver Landeborn.