(Omsändning: Skickades första gången på torsdagskvällen)
GÖTEBORG (Nyhetsbyrån Direkt) Sjukdomsmodifierande läkemedel väntas bli standardbehandling inom behandlingen av Alzheimers sjukdom.
Det sade doktor Dennis J Selkoe under en föreläsning vid AD/PD 2023-kongressen sponsrad av Prothena Biosciences.
På marknaden i USA med sjukdomsmodifierande behandling mot Alzheimers sjukdom finns i dag Biogens läkemedel Aduhelm och Bioarctics Leqembi (lecanemab) under licensavtalet med japanska Eisai.
I den sena forskningen i fas 3 finns också Eli Lilly med läkemedelskandidaten donanemab. Under det andra kvartalet 2023 väntas Eli Lilly komma med resultat från Trailblazer-ALZ 2. I denna studie jämförs donanemab med placebo vid behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Det primära målet kommer utvärdera förändringen från baslinjen enligt skalan integrerat Alzheimers Disease Rating Scale (iADRS) fram till vecka 76 i behandlingen.
I Europa är situationen däremot en annan än i USA då ännu så länge ingen sjukdomsmodifierande behandling mot Alzheimers sjukdom har fått godkännande av läkemedelsmyndigheten EMA.
En registreringsprocess för lecanemab pågår dock i Europa, där Bioarctics partner Eisai hoppas på ett godkännande under tidiga delen av nästa år.
Utfallet från denna studie kommer att utgöra grunden för en traditionell ansökningsprocess för läkemedelskandidaten donanemab. I januari 2023 meddelade Eli Lilly att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA inte beviljade ett villkorat godkännande för donanemab.
Gemensamt för Aduhelm, Leqembi och donanemab är att de, på olika sätt, tar utgångspunkt från placket benämnt amyloid beta.
Förhoppningar fanns tidigare även kring läkemedelsbolaget Roches läkemedelskandidat gantenerumab. Efter utläsning av studier i fas 3 som inte nådde upp till önskat resultat lades dock projektet ned i december 2022.
Dennis J Selkoe ser i framtiden möjligheter med kombinationsbehandlingar mot Alzheimers sjukdom som kombinerar sjukdomsmodifierande behandlingar med småmolekyler. Ambitionen med detta tillvägagångssätt är då att både angripa det inlagrade placket i hjärnan (amyloid beta) såväl som processen för plackbildning i hjärnan.
Klasserna av substanser benämnda gammasekretas-modulatorer (GSM) och BACE-hämmare pekas ut som möjliga vägar för att motverka uppbyggnaden av plack.
Bland bolag med forskning inom gammasekretas-modulatorer finns svenska Alzecure Pharma. Dessa substanser återfinns inom forskningsplattformen Alzstatin. I denna plattform finns läkemedelskandidaterna ACD679 och ACD680, vilka båda befinner sig i preklinisk forskning.
"Det som du kallar bromsmediciner kanske kan bli preventiva mediciner i och med att man går in tidigare innan sjukdomen utvecklas", säger Alzecure Pharmas vd Martin Jönsson till Nyhetsbyrån Direkt.
Martin Jönsson har vid flera tidigare tillfällen berättat om hur uppbyggnaden av placket i hjärnan går till med sin början från peptiden Aβ42 (amyloid beta 42) som byggs upp i allt större fragment.
"Först är det Aβ42, sedan blir det monomerer och sedan blir det oligomerer, protofibriller för att sedan gå upp i plack", sade Martin Jönsson till Direkt i slutet på september 2022.
Enligt uppgifter på Alzecure Pharmas hemsida påverkar kandidaterna i Alzstatin-plattformen enzymets funktion så att den istället klipper ut kortare former av Aβ-peptiden, Aβ37 och Aβ38, som förutom att de inte är klibbiga och bildar aggregat, även kan ha en hämmande effekt på bildandet av aggregat av Aβ42. Detta innebär att läkemedelskandidaterna i Alzstatin-plattformen har två separata men samverkande effekter som tillsammans kan bidra till en starkare anti-amyloidogen och därför mer potent sjukdomsmodifierande effekt.
Martin Jönsson uppger att flera bolag söker efter gammasekretas-modulatorer för inlicensiering.
"Det man letar efter nu är molekyler (gammasekretas-modulatorer, reds anm) som har långa patenttider. Vi valde ännu en ny molekyl för Alzstatin i januari. Den går nu in i säkerhetstester och alla de bitarna", säger Martin Jönsson.
I ett pressmeddelande från den 11 januari 2023 beskriver Alzecure Pharma hur läkemedelskandidaten ACD680 inom Alstatinplattformen valdes ut.
Enligt Martin Jönsson finns det finns få kända program inom gammasekretas-modulatorer att tillgå.
Schweiziska Roche är tillsammans med University of California i San Diego de som Martin Jönsson känner till, förutom Alzecure Pharma, som bedriver pågående forskningsprogram med gammasekretas-modulatorer.
På Alzforums hemsida framgår att Steven Wagner, en pionjär inom forskningen av gammasekretas-modulatorer, avled till följd av hjärtsvikt i mars 2022. Projektet GSM 776890 befinner sig i fas 1.
Genom åren har, enligt Martin Jönsson bland annat Eisai, Eli Lilly och Bristol Myers Squibb haft program för gammasekretas-modulatorer.
När Chad J. Swanson, chef för den kliniska utvecklingen vid Prothena Biosciences beskriver utvecklingen inom behandlingen av Alzheimers sjukdom väntas området gå från behandlingar av sjukdomen mot prevention av sjukdomen.
Under torsdagens presentation presenterar Prothenas kliniska chef tre molekyler, PRX012, PRX005 och PRX123.
PRX012 beskriver Prothena Biosciences som "nästa generations anti Aβ behandling med potential att bli bäst i sin läkemedelsklass". Under 2024 väntas Prothena kunna visa data från fas 1 omfattande farmakokinetik, säkerhet och farmakodynamik.
PRX005 är ett projekt i samverkan med amerikanska läkemedelsjätten Bristol Myers Squibb som siktar in sig på att hindra upptaget av proteinet tau, kopplat till Alzheimers sjukdom. En doseskaleringsstudie i fas 1 så kallad SAD-studie (single ascending dose) det vill säga då utvärdering av stegvis ökade doser vid ett behandlingstillfälle har visat på att läkemedelskandidaten var väl tolererad.
En så kallad MAD-(multiple ascending dose), där PRX005 ges vid flera behandlingstillfällen i stegvis ökade doser väntas kunna visa på övergripande resultat så kallad topline data under 2023.
Med PRX123 vill Prothena Biosciences utveckla en behandling med dubbla effekter, dels anti Aβ behandling och ett vad bolaget beskriver som "anti-tau vaccin" med syfte att behandla och förhindra Alzheimers sjukdom. Prothena Biosciences planerar att inlämna en ansökan om start av kliniska studier till läkemedelsmyndigheterna i slutet av 2023.