Fed höjde styrränteintervallet med 25 punkter, till 4,75-5,00 procent, vilket var vad de flesta hade väntat. Samtidigt tonades guidningen om den framtida ränteutvecklingen ner: nu antar Fed att viss ytterligare policyåtstramning kan bli lämpligt. Tidigare har budskapet varit att fortsatta åtstramningar kommer att vara lämpligt.
Fedchefen Jerome Powell förklarade den ändrade guidningen med att Fed nu räknar med att de senaste veckornas problem i banksektorn kommer att innebära stramare kreditförhållanden för hushåll och företag, vilket påverkar den ekonomiska utvecklingen.
Bland ekonomer var meningarna något delade om huruvida Feds budskap var mjukt eller tufft givet omständigheterna. Räntemarknadens reaktion var dock att handla ner korta obligationsräntor med drygt 25 punkter som mest, även om åtminstone delar av den rörelsen sannolikt kan kopplas till reaktioner på att finansminister Janet Yellen samtidigt sade i en senatsutfrågning att hon inte överväger några planer på att garantera alla bankinsättningar.
Goldman Sachs skrev i ett kundbrev att de räknar med att stresstester av små och medelstora banker kommer att resultera i en åtstramning av kreditvillkoren som kan dämpa BNP-tillväxten med 0,25-0,5 procentenheter, vilket i sin tur motsvarar effekterna av 25-50 punkter högre styrränta.
Goldman Sachs ser ändå ljusare på den ekonomiska utvecklingen i USA än vad Fedledamöterna gör, och de räknar därför med att kommer att höja styrräntan med 25 punkt i såväl maj som i juni, till en topp på 5,25-5,50 procent.
Terminsmarknaden prisar dock endast in cirka 45 procents sannolikhet för att styrräntan höjs med ytterligare 25 punkter i maj.
På torsdagen riktades fokus mot europeiska centralbanker, och först ut var Schweiz Nationalbank (SNB) som höjde styrräntan med 50 punkter, till 1,50 procent, vilket var i linje med förväntningarna. SNB utesluter inte att ytterligare räntehöjningar kan bli nödvändigt, och upprepar samtidigt sin beredskap att vara aktiv på valutamarknaden. De senaste kvartalen har fokus varit att sälja utländsk valuta (för att stärka francen och därmed dämpa uppåttrycket på inflationen).
Schweizerfrancen stärktes tydligt mot euron omedelbart efter räntebeskedet, men gav senare upp en del av förstärkningen.
Norges Bank var näst på tur och även här kom en väntad räntehöjning, med 25 punkter till 3,00 procent. Chefen Ida Wolden Bache, flaggar för en ny höjning i maj om utvecklingen går i linje med förväntningarna, och den nya räntebanan indikerar att räntan kan nå ”runt 3,50 procent” i sommar.
Norges Bank påpekar också att om kronan utvecklas svagare än väntat, eller om trycket på ekonomin kvarstår, så kan det uppstå behov av en högre ränta än vad den nya räntebanan antyder.
Erica Dalstö, chefsstrateg på SEB i Oslo, noterade i ett kundbrev att räntan höjdes som väntat, men signalerna om fortsatta höjningar såväl i maj som i juni, och därmed en högre räntetopp, var något mer hökaktigt än vad SEB hade väntat SEB räknar nu med att Norges Bank kommer mest sannolikt kommer att leverera +25 punkter i maj och i juni, och att räntan då toppar på 3,50 procent.
”Ytterligare NOK-svaghet är fortfarande den största uppåtrisken för andra halvåret, men vi ser nedåtrisk mot bankens tillväxtbana och håller därmed fast vid att räntetoppen kommer att nås i juni”, skrev Erica Dalstö.
Korta norska räntor steg relativt kraftigt omedelbart efter räntebeskedet, men uppgången gröptes snart ur. Den norska kronan stärktes samtidigt 3-4 öre mot euron, för att senare handlas oregelbundet.
Även Bank of England (BOE) höjde styrräntan i linje med förväntningarna, +25 punkter till 4,25 procent. Helt i linje med de flestas förväntningar var beslutet också oenigt, med två ledamöter som förordade oförändrad ränta.
BOE flaggade samtidigt för att man kommer att behöva strama åt policyn ytterligare om det kommer bevis för mer ihållande inflationstryck.
Räntebeskedet resulterade endast i blygsamma fluktuationer i pundet och korta brittiska obligationsräntor.
I Sverige talade riksbankschefen Erik Thedéen och han poängterade att ”inflationen behöver vända ner på ett tydligt sätt i år.
”KPIF-inflationen exklusive energi i februari var betydligt över Riksbankens senaste bedömning och det är inte någon tvekan om att penningpolitiken därför fortsatt måste vara stram”, sade han.
Thedéen noterade samtidigt att problemen i de internationella bankerna också kan ha en avkylande effekt på ekonomin, till exempel om räntor gentemot företag börjar stiga, villkor för lån skärps, tillgångspriser sjunker och kreditvolymer minskar.
Han upprepade Riksbanken hinner få mer information, inklusive ett nytt inflationsutfall före nästa räntemöte i april. Han upprepade däremot inte tidigare budskap om att styrräntan då sannolikt kommer att höjas med 25 eller 50 punkter.
Svenska statsobligationsräntor 8-9 punkter på torsdagen, tioårsräntan sjönk 9 punkter, till 2,17 procent, samtidigt som motsvarande tyska ränta sjönk 12 punkter, till 2,24 procent.
Euron stärktes knappt 1 öre mot kronan, till 11:18, medan dollarn försvagades 10 öre, till 10:26.
USA-räntorna bottnade i tidig Asienhandel på torsdagsmorgonen och vände därefter upp något, men noteringarna var fortsatt betydligt lägre än före Feds räntehöjning. Vid svensk stängning noterades tvåårsräntan till 3,90 procent medan tioårsräntan noterade 3,47 procent, 34 respektive 13 punkter lägre jämfört med vid samma tid på onsdagen.