Räntan Riksbankens direktion lär inte ändra reporäntan vid det penningpolitiska mötet i februari, frågan handlar snarast om hur den nu ser på utsikterna för en ytterligare höjning under andra halvåret i år.

Samtliga 13 ekonomer som Infront Data har tillfrågat räknar med att Riksbanken den 13 februari kommer att meddela att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent.

Riksbanken höjde i december reporäntan från rekordlåga -0,50 procent till 0,25 procent. Beslutet motiverades med att ”behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något” i takt med att inflationen och inflationsförväntningarna hade etablerats kring 2 procent.

Riksbanken signalerade också i december att ”nästa höjning sannolikt sker under andra halvåret 2019”. Räntebanan sänktes med 5 punkter under andra kvartalet 2019 och därefter i allt högre grad upp till 25 punkter lägre i slutet av prognosperioden, fjärde kvartalet 2021 (0,98).

Den som studerar räntebanan med linjal och förstoringsglas kanske skulle säga att en höjning i september, troligen följd av ytterligare en höjning i februari 2020, verkade mest sannolikt enligt prognosen i december.

Knappast mjukare signaler

Frågan är då om inkommande information sedan i december nu kan förmå direktionen att ändra sig i fråga om utsikterna för nästa räntehöjning? Enligt Infront Datas enkät säger 10 av de tillfrågade ekonomerna nej, endast en bedömare tror att Riksbanken nu kommer att signalera en något mjukare hållning.

SEB:s Olle Holmgren räknar med att Riksbanken kommer att hålla fast vid sina ränteutsikter eftersom det inte har kommit in särskilt mycket ny avgörande statistik sedan decembermötet, förutom decemberinflationsdata som kom in helt i linje med Riksbankens egna prognoser.

”Vi tror att direktionen kommer att fortsätta att säga att den är övertygad om att den underliggande inflationen är på väg tillbaka till målet med stöd av stigande kostnadstryck, men också uttrycka oro över de internationella utsikterna”, skrev Olle Holmgren i ett kundbrev den 31 januari.

Inga nya inflationssiffror

SCB publicerar inte januari-KPI förrän den 19 februari, så direktionen kommer inte ha några säkra besked om prisutvecklingen efter årsskiftet vid mötet den 12 februari.

Det har dock flödat in sänkta konjunkturprognoser från flera bedömare i början av året; genomsnittsprognosen för BNP-tillväxten 2019 ligger nu på 1,36 procent i de prognoser som har presenterats efter årsskiftet, ner från 1,92 procent i dessa bankers tidigare prognoser från i höstas.

Riksbankens prognos för BNP 2019 var 1,5 procent i december, det vill säga inte så långt över snittet i de nya prognoserna efter årsskiftet. De fåtal signaler som har kommit från direktionsledamöter efter årsskiftet antyder inte någon akut brådska med att ändra prognoserna.

Fortsatt gott läge i Sverige

Cecilia Skingsley sade den 16 januari att bilden som Riksbanken gav i december fortsatt stod sig. Omvärldsfaktorerna var fortsatt största risken.

”Hårddata som vi sett i Sverige och USA har varit fortsatt stark, men sen finns det lite mer frågetecken kring en del förtroendedata internationellt och även då finansmarknadsprissättning”, sade hon.

Kerstin av Jochnick fastslog den 28 januari att konjunkturläget i Sverige var fortsatt gott. Hon sade att om man följer medierapporteringen kan man ibland få intrycket att Sverige är på väg ned i en lågkonjunktur, en bild som Riksbanken ser som alltför pessimistisk

”Det handlar inte om att vi är på väg in i en lågkonjunktur utan om att vi kommer att ha en lite lägre tillväxt. Mycket handlar om vad som händer i omvärlden”, sade hon och nämnde faktorer som Kina, USA:s handelsförhandlingar och brexit.

Martin Flodén noterade visserligen, den 29 januari, flera frågetecken om vart den globala och svenska ekonomin framöver. Men även om indikatorerna pekar mot en inbromsning så ser världsekonomin inte så svag ut.

Signalerna från svensk ekonomi har varit blandade, enligt Martin Flodén, med en fortsatt stark arbetsmarknad men där detaljhandeln och vissa produktionsdata varit lite av besvikelser.

”Vi ser en långsammare utveckling framöver, och jag har inte sett att det har kommit några större överraskningar sedan dess”, sade han.

ECB och Fed tar det lugnare

Men om inte Riksbanken tycker sig behöva ändra sina egna utsikter om tillväxten så kanske man åtminstone behöver se över sina utsikter för styrräntorna i omvärlden; såväl ECB som Federal Reserve har i januari signalerat en större motvilja än tidigare mot att höja räntorna.

ECB ändrade visserligen inte sin formella guidning om styrräntan i samband med räntebeskedet den 24 januari, men chefen Mario Draghi konstaterade vid den efterföljande presskonferensen att inkommande information varit svagare än väntat och att riskerna mot utsikterna rört sig mot nedsidan.

Han tillade dock att ECB behövde mer tid för att bedöma riskerna, och att rådet kommer ha en ny diskussion i mars (då ECB också publicerar nya prognoser).

Federal Reserve var tydligt mjukare än tidigare i sina signaler efter FOMC-mötet den 29-30 januari; i pressmeddelandet talades det inte längre om ytterligare höjningar av styrräntan, utan om vilka kommande ”justeringar” som kunde behövas för att nå målen, prisstabilitet och maximal sysselsättning. Man satte också nyckelordet ”tålmodig” (patient) på pränt i pressmeddelandet.

”I ljuset av den globala ekonomiska och ekonomiska utvecklingen och ett dämpat inflationstryck kommer kommittén vara tålmodig vid beslut om vilka framtida justeringar av målräntan för federal funds som kan vara lämpliga för att stödja dessa resultat”, skrev FOMC.

För Federal Reserves del kan en viktig orsak till den förändrade signaleringen ha varit att man ville klargöra att någon ny räntehöjning inte är aktuell i närtid. Under 2018 höjdes räntan vid vartannat FOMC-möte, och givet att ränteprognoserna i december (dot plot) antydde två höjningar under 2019 kan FOMC nu ha ansett att det var angeläget att klargöra att det åtminstone inte finns något skäl att räkna med en ny räntehöjning i mars, och sannolikt inte heller i april/maj.

Aktiechatt
Hernhag: Fyra stabila aktier för sommarportföljen
Gästkrönika
Börspsykologen: Låt känslorna ta semester när du ser över portföljenEn portfölj har inte några känslor - varför ska du ha det för den?
Pamndemin
Trump: Det här är mycket bättre än ett "V"Kallar covid-pandemin för "Kinapesten"
Krisen
Amerikansk sysselsättning steg oväntat i majGlädjeskutt på börserna
Börsen
Jobbsiffror fick börsen att lyfta
Foto: istockphoto
Analyser
Här är fredagens färska analyser
Val 2020
ING: Fortsatt oförutsägbart inför höstens presidentval
5/6
Trading Direkt: Detta driver börsen just nu
Placera
Flera CFD-bolag med svenska kunder stoppasAllvarliga brister i verksamheten
Foto: istockphoto
Brexit
Omvärldsstrategen: Brexit styr marknaderna i höst
Analys
Di: Dags att ta hem vinsten i SCA
Analys
Danske köpstämplar Ascelia Pharma
Analys
Danske slopar köprek för NobinaSer ökad konkurrens
Sektor
Obefintligt flygresande ger svaga trafiktalMen maj ändå bättre än april
Analys
Nordea: Zyn och återköp väntas lyfta Swedish Match vinst
Aktie
Boliden: Gruvbrand kostar 200 miljoner
Aktie
Clas Ohlsons vd lämnar bolagetLotta Lyrå har fått nytt jobb
Rapport
Slacks rapport en besvikelseFörväntningar på coronalyft
Spara
Regeringen vill förbjuda inlåningsföretag utan garanti
Placera
Ålandsbanken ökar exponeringen mot europeiska aktier
Pandemin
Reserestriktionerna inom Sverige hävs
Foto: Johan Nilsson/TT
Analys
Sparebank 1: Sälj SAS innan det är för sentVarnar för utspädning vid emission
Börsen
IG: Historiens starkaste 50-dagarsrally
SBAB: Bopriserna står pallKan rentav stiga något i år
Bolån
FI: Bolåntagare har bra marginaler