Senast i dag ska bland annat arbetsgivare, pensionsutbetalare och kreditinstitut ha skickat in kontrolluppgifter till Skatteverket. I dessa framgår bland annat hur mycket som betalats ut till dig och hur mycket skatt som dragits.
Där finns också information om hur mycket du betalat i ränta på dina lån och en mängd andra uppgifter.
Skatteverket använder sedan kontrolluppgifterna som underlag för din deklaration. Men det dröjer till mitten av mars innan underlaget är klart.
Räkna själv
Du behöver dock inte vänta till dess för att ta reda på om du får tillbaka på skatten. Förmodligen har du redan fått kopior på de allra flesta kontrolluppgifter som lämnats in och med hjälp av dessa går det nu att räkna ut skatten.
– När du har fått alla kontrolluppgifter så kan du själv räkna ut din skatt. På så sätt får du redan nu veta om du får tillbaka några pengar eller om du måste betala in mer till Skatteverket, säger Privata Affärers chefredaktör Per Hammarlund.
Enklast gör du det genom att gå in på Skatteverkets e-tjänst ”Skatteuträkning inkomståret 2014 (deklarationen 2015)” .
Där kan du med hjälp av kontrolluppgifterna fylla i inkomster, ränteutgifter, ränteinkomster, värdepappersaffärer och liknande. Du kan också fylla i de avdrag du tänker göra i kommande deklaration.
Programmet räknar sedan ut din skatt och du får en indikation på hur du ligger till inför deklarationen och hur mycket pengar du kan tänkas få tillbaka eller om du får kvarskatt.
Ränta på underskottet
Om du väntas få ett underskott på över 30 000 kronor bör du överväga att göra en fyllnadsinbetalning senast den 12 februari. Därefter betalar du ränta på den del som överstiger 30 000 kronor.
Från och med maj betalar du ränta på hela underskottet och efter förfallodagen (som varierar) chockhöjs räntan.
Inte längre lönsamt att vänta
De senaste åren har det faktiskt lönat sig att vänta med att betala in skatten fram till förfallodagen. Det har helt enkelt gått att få högre ränta på ett vanligt sparkonto än vad man fått betala för att vänta med inbetalningen.
Men som vi tidigare rapporterat så är läget annorlunda i år. Det allmänt låga ränteläget gör att det inte längre går att få tillräckligt hög riskfri avkastning för att det ska löna sig att vänta med inbetalningarna.
För samtidigt som marknadsräntorna sjunkit så har räntan på skattekontot varit oförändrad sedan 1 januari 2013. Sedan dess ligger den så kallade basräntan på 1,25 procent. Eftersom basräntan inte är avdragsgill motsvarar det en ”vanlig” ränta på 1,79 procent. Det är högre än vad du kan få på ett vanligt sparkonto utan bidningstid.
– Basräntan är kopplad till sexmånaders statsskuldsväxlar. Men trots att dessa har sjunkit har basräntan inte hängt med. Det beror att regelverket säger att basräntan minst måste vara 1,25 procent, sade Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, till Privata Affärer häromveckan.