I KI:s prognos för 2023 krymper BNP medan inflationen blir hög. Därefter faller inflationen snabbt tillbaka och BNP-tillväxten blir positiv 2024. Återhållsamma löneökningar bidrar till att inflationen väntas minska framöver.
I KI:s prognos förutses svensk ekonomi inte vara på väg in i en längre period med hög inflation och låg tillväxt.
Tre reformer som genomfördes på 1990-talet bidrar till att risken för en sådan utveckling är väsentligt lägre i dag: för det första fungerar lönebildningen bättre till följd av bland annat industriavtalet, för det andra har Riksbanken ett starkt lagstadgat oberoende och väl etablerat inflationsmål, och för det tredje har det finanspolitiska ramverket ett överskottsmål och ett skuldankare.
”Väl förankrade inflationsförväntningar är centrala för att undvika stagflation. Om inflationsförväntningarna på lite längre sikt är väl förankrade ökar sannolikheten för att den inflation som den svenska ekonomin drabbats av kan bekämpas relativt snabbt, utan att få stora negativa effekter på realekonomin”, skriver KI.
De genomförda reformerna förbättrar förutsättningarna för att inflationsförväntningarna förblir väl förankrade. I dagsläget ligger inflationsförväntningarna på två respektive fem års sikt nära inflationsmålet.
”Detta tyder på ett förtroende för att den förda penningpolitiken kommer leda inflationen tillbaka till målet”, skriver KI.