Konjunktur Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup. Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i en prognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 1,9 procent i år och 1,2 procent nästa år.

I prognosen i mars spådde KI att BNP skulle öka 3,3 procent i år och 2,1 procent nästa år.

KI skriver att expansiv ekonomisk politik under pandemin, omfattande störningar i de globala värdekedjorna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat en perfekt storm med skenande inflation på många håll i världen.

”Skyhög inflation, fallande tillgångspriser och förväntningar om fortsatta räntehöjningar har fått de svenska hushållen att bli rejält pessimistiska om framtiden”, skriver KI.

Men i näringslivet är tongångarna annorlunda. Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att optimismen fortfarande är utbredd i näringslivet. Urholkningen av hushållens köpkraft gör dock att efterfrågan utvecklas svagt framöver, och den svenska ekonomin faller i år tillbaka i en lågkonjunktur och arbetslösheten förblir relativt hög även nästa år.

Riksbanken höjer till 1,50 procent i år

Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att Riksbanken fortsätter att höja styrräntan i år, till 1,50 procent vid årsskiftet. Därefter lämnas styrräntan oförändrad då svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur 2023.

Det framgår av KI:s konjunkturprognos på tisdagen.

KI konstaterar att Riksbanken ställs inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir för djup.

Enligt KI beror den höga inflationen i Sverige till viss del på stark inhemsk efterfrågan, men framför allt förklaras den av vad som händer i omvärlden.

”Utvecklingen ställer Riksbanken inför en svår avvägning. Den svenska penningpolitiken kan inte nämnvärt påverka vad som sker i omvärlden, men Riksbanken måste ändå agera eftersom det finns en risk att inflationen biter sig fast och skapar en uppåtgående spiral av snabbt stigande priser och löner”, skriver KI.

Det är därför viktigt att stävja den höga inflationen och förankra inflationsförväntningarna så att de i alla fall på något års sikt är i paritet med inflationsmålet”, Fortsätter KI.

Institutet tillägger att det samtidigt är viktigt att inte gå för hårt fram med räntehöjningar eftersom det riskerar att kasta in Sverige i en djup lågkonjunktur.