Krönika Få har missat att börsen har gått starkt under 2021. I skrivande stund har vi fått en avkastning som är tre gånger över det historiska snittet både för Stockholmsbörsen och för ett världsindex. Det får effekter på en portfölj med olika tillgångsslag, skriver Ludvig Rosenstam Åhman, investeringsspecialist på Danske Bank, i en gästkrönika.

När aktiemarknaden går starkt kommer aktiedelen i portföljen dra iväg, medan räntedelen hamnar på efterkälken. Man kan tro att det är bra att behålla den delen av portföljen som har gått bra, aktierna i det här fallet. Men så är det inte. Du vill behålla din risk, det är det som är viktigt. För att behålla rätt risk behöver du rebalansera portföljen.

Din portfölj är som en trädgård

När du träffar en finansiell rådgivare kommer du få en riskprofil som bygger på din unika situation. Den profilen är kopplad till när du behöver pengarna (investeringshorisonten), hur mycket risk du kan hantera (din riskbenägenhet) och hur mycket risk du kan bära i din privatekonomi (din finansiella situation). Riskprofilen är grunden till fördelningen av tillgångsslag i portföljen. Du får en fördelning som är rätt för just dig.

Rätt risk är viktigt. Det kan få dig att undvika misstag. Om du kan leva ditt investerarliv utan större misstag kommer uppsidan av sig själv. Ett stort misstag – som att sälja bort sig i coronakrisen och missa uppgången – kan vara förödande för din livstidsavkastning.

Olika marknadsklimat gör att olika tillgångsslag i portföljen utvecklas olika. Efter en tid kan det göra att portföljen avviker från den ursprungliga fördelningen mellan tillgångarna. Du vet den där fördelningen som var rätt för just dig. När en tillgång i portföljen växer sig för stor är det dags att kapa lite, och fylla på i andra. Då kom¬mer du tillbaka till ursprungsallokeringen. Du rebalanserar portföljen. Alternativet är att du fyller på med utomstående kapital. Det går bra det också.

Du kan tänka dig din portfölj som en trädgård. När en buske växer sig för stor behöver du klippa ner den för att ge plats åt andra buskar. Eller så köper du en större trädgård.

Köp billigt, sälj dyrt

Det fina med rebalansering är att du säljer tillgångsslag som har uppvärderats och köper de som har nedvärderats. Det blir ett sätt att sälja dyrt och köpa billigt. Du gör det utan att behöva bry dig om när det kan tänkas vara dyrt eller billigt. Det enda du gör är att se över din fördelning, och om den inte längre är enligt plan, så går du tillbaka till planen. Den här typen av automatiskt beslutsfattande gör att du kan köpa aktier när andra avstår. I mitten av finanskrisen eller under nedgången i mars 2020 till exempel. Det är få som vågar köpa aktier vid en sådan tidpunkt, även om det ofta visar sig vara det bästa tillfället.

Om du lät aktiedelen av portföljen växa utan rebalansering 2019, blev det svårare att hantera nedgången 2020. Ett världsindex gick upp nästan 30 procent under 2019. Portföljen var inte längre i balans. Och om du inte rebalanserade portföljen på vägen ner i coronakrisen gick du miste om en del av uppgången. Aktieandelen i portföljen föll kraftigt på kort tid. Utan rebalansering kommer du ligga överviktad mot aktier i nedgångar och underviktad i uppgångar.

Tänk på risken, när ingen tänker på risken

Rebalansering behöver inte alltid vara positivt för avkastningen, men det minskar risken. Både den förväntade maximala nedgången vid negativa händelser och risken för att du gör misstag. Högre risk ger högre förväntad avkastning. Över tid bör tillgångar som har högre avkastning och risk (t.ex. aktier) gå bättre än tillgångar som har lägre avkastning och risk (t.ex. obligationer). Risken ökar när tillgångsslagen med den högsta avkastningen (och risken) ökar som andel av portföljen. Därför behöver du rebalansera.

Det finns två vanliga sätt att rebalansera portföljen. Antingen inom ett tidsintervall eller inom en procentsats. Till exempel halvårsvis eller årsvis som tidsintervall, eller när portföljen rör sig 5 eller 10 procentenheter från den fördelning mellan aktier och obligationer som du har valt. Studier från Vanguard visar att den exakta metoden för hur du rebalanserar inte har så stor betydelse. Det viktiga är att du gör det.

Efter en lång uppgång tenderar många att öka risken. Men när alla tar hög risk på börsen är det ofta läge att bryta sig ur flocken. Det är dags att tänka på risken, när ingen tänker på risken.

Av: Ludvig Rosenstam Åhman, investeringsspecialist Danske Bank